Fru talman! Om vi tittar på siffrorna ser vi att de går åt fel håll. Vi kan se att arbetslösheten har ökat ända sedan regeringen tog över makten. Vi kan också se att resultaten i skolan har sjunkit. Båda dessa områden är extremt viktiga och hänger dessutom ihop.
Slutsatsen är att vi måste pröva någonting nytt. Det vi har gjort hittills fungerar inte. Därför tycker jag att det är bra att regeringen nu ändrar differentieringen i a-kassan mellan områden där det är hög risk för arbetslöshet och områden där det är låg risk för arbetslöshet.
Men vi behöver gå vidare på det spåret, för a-kassan är ju förstörd i många avseenden. Det är bara en av de saker som har försämrats med a-kassan.
I dag ökar inkomstförsäkringarna. Allt fler tecknar inkomstbortfallsförsäkringar. Eftersom det är så få som når upp till 80 procent av sin tidigare lön i a-kassa tecknar man antingen privata försäkringar eller försäkringar via sitt fack. Det är inte ens alla som vet om fullt ut hur mycket facket kan erbjuda, och då döljer man också de försämringar av a-kassan som har skett.
Man kan fråga sig: Varför ska folk betala till privata försäkringar, vare sig det sker via facket eller med en egen försäkring? Det blir en ökad kostnad för den enskilde förutom den höjda a-kasseavgiften.
Det här går dessutom stick i stäv med jobbskatteavdraget. Det blir inte så mycket kvar i plånboken när alla försämringar räknas in.
Jag hoppas att regeringen omprövar hela sin politik, inte minst när det gäller försämringarna i a-kassan. Jag hoppas att man återupprättar a-kassan och kallar den vad den är, en försäkring och inte ett bidrag. Förhoppningsvis kan vi få fler att gå med igen.