Herr talman! Nu ska vi debattera miljö- och jordbruksutskottets betänkande 12
Naturvård och biologisk mångfald m.m
. Här finns 107 motionsyrkanden från allmänna motionstiden som rör många olika områden, bland annat rovdjur, vissa jaktfrågor, skydd av natur, arter och områden. Det är ett varierande och intressant innehåll, men jag ska välja att uppehålla mig vid några av områdena.
Vi är alla i vårt utskott väl medvetna om den stora betydelse som biologisk mångfald har. Vi vet att rent vatten, ren luft och mat förutsätter att våra ekosystem förmår producera det vi behöver. För att ekosystemen ska vara robusta och kunna stå emot påfrestningar behövs mångfalden av arter.
Alla arter är beroende av vatten. Därför är vattnet i vår natur oerhört viktigt. Merparten av våra vattendrag finns i skogen och hyser ett myller av liv. Allt vatten, våtmarker, älvar och skogsbäckar, har avgörande betydelse för den omgivande skogen. Det som händer med skogens vatten kommer förr eller senare att ge effekter nedströms och slutligen i havet. Därför är miljömålet Myllrande våtmarker så viktigt.
Våtmarker står för många ekosystemstjänster, till exempel att binda och lagra koldioxid, rena vatten, fungera som översvämningsskydd och biologisk produktion. Skadade våtmarker har en sämre förmåga att leverera dessa viktiga tjänster. Många utdikade våtmarker är kolkällor och släpper ifrån sig koldioxid och bidrar därmed till den pågående klimatförändringen.
Våtmarker har under lång tid skadats av fysiska ingrepp som utdikning och annan verksamhet som påverkar mark- och vattenförhållandena. Våtmarkerna påverkas också negativt av olika föroreningar, till exempel gödande ämnen. Att våtmarker växer igen beror även på att de inte längre används lika mycket till bete för djur och slåtter. Utanför fjällområdet har bara enstaka våtmarkstyper gynnsam bevarandestatus. Många djur och växter som lever i våtmarker finns på den nationella rödlistan och är i behov av åtgärder och hänsyn.
Den negativa bedömningen vad gäller miljömålet Myllrande våtmarker på nationell nivå överensstämmer med länsstyrelsernas regionala bedömningar. Det är bara två län som bedömer att de är nära att nå målet, men de påpekar att det krävs mer resurser för detta arbete. Flera län lyfter fram problem med dikesrensning. Nya vägar anläggs fortfarande på ett sätt att de stör våtmarker. Illegal terrängkörning är ett annat problem som lyfts fram. Många län tar också upp det faktum att äldre diken och andra ingrepp fortsätter att avvattna våtmarkerna.
Ansökningar om nya torvtäkter har kommit in till länsstyrelserna, och brytningen har enligt de senaste uppgifterna ökat något. När torv utvinns drabbas den biologiska mångfalden. Bundet kol som frigörs vid brytningen och eldningen påverkar klimatet. Detta försämrar Sveriges möjlighet att nå miljömålen.
Det är bekymmersamt att möjligheten att uppnå målet Myllrande våtmarker tycks vara långt borta, som det står att läsa i betänkandet. Ambitionen om anläggning av våtmarker till 2010 har endast uppnåtts till 60 procent. Det krävs alltså mycket mer. Vi socialdemokrater anser att det är avgörande att vattenhänsyn blir en större del av den skogliga planeringen. Arbetet med att återskapa våtmarker, förbättra kantzoner och minimera körskador måste intensifieras.
Ett annat miljömål som diskuteras i betänkandet är målet Levande skogar. Även här är uppföljningen något nedslående. På miljömålsportalen konstateras att det inte är möjligt att nå målet till år 2020 med de i dag beslutade och planerade styrmedel som finns. Det går inte att se en tydligt positiv riktning för miljön.
Det finns dock en del positiva inslag. Mängden hård död ved och arealen gammal skog bedöms öka. Även om ökningen ännu inte motsvarar de samlade behoven får vissa hotade arter bättre chans att säkra sin fortlevnad. Ett tecken på det är att flera fågelarter med höga krav på livsmiljöer ökat i antal under 2012. Tyvärr har andra arter minskat. Arealen av formellt och frivilligt skyddad skog fortsätter att öka. Det innebär att förlusten av värdefulla livsmiljöer bromsas upp eller motverkas. Vissa ekosystemstjänster, till exempel virkesproduktion, bidrag till klimatarbete och jaktutbyte, upprätthålls.
För oss socialdemokrater har det alltid varit väldigt viktigt att bevara tillfällen till sysselsättning och inkomst från skogen, lika viktigt som att säkerställa att vårt naturarv bevaras till framtida generationer. Det är en skör balans som är absolut nödvändig. Skog och skogsmark är en nationell tillgång precis som en internationell sådan. Självklart ska vi uppfylla våra internationella åtaganden. Lika viktigt som att skydda skog genom reservat, naturvårdsavtal och frivilliga avsättningar är att skapa incitament för en ökad naturhänsyn i den konventionellt brukade skogen.
I det framtidskontrakt som den socialdemokratiska kongressen antagit slår vi fast att vi behöver arbeta fram tydliga åtgärder för att uppnå miljömålen. Den biologiska mångfalden ska skyddas, och vi är övertygade om att det är möjligt samtidigt som vi värnar jobben.
Vi socialdemokrater vill öka anslaget för skydd av värdefull natur med 100 miljoner. Vi ser problemen och vill göra något åt dem.
Herr talman! Ett annat viktigt område i betänkandet rör strandskyddet. I betänkandet slår regeringen fast att det finns indikationer på att ändringen av strandskyddsbestämmelserna inte har fyllt sitt syfte, att bestämmelserna har tillämpats olika i olika delar av landet och att de har lett till oavsedda effekter. Man konstaterar att förändringarna 2009 och 2010 lett till en icke avsedd skärpning i vissa områden.
I min hemkommun Örnsköldsvik har vi arbetat mycket med att i översiktsplanen ta fram strandnära områden lämpliga för bebyggelse. Det har skett i samråd med lokalbefolkningen, och jag har upplevt arbetet som väldigt positivt. Självklart får inte ett sådant arbete på något sätt begränsa vårt rörliga friluftsliv eller allmänhetens tillgång till stränder. Hos oss har jag inte upplevt detta som ett problem, men i andra delar av landet har det, vad jag förstår, inte fungerat lika bra.
En stor del av de hotade arter som finns på artdatabankens rödlista trivs i strandmiljö. Den omläggning regeringen gjort när det gäller strandskyddet riskerar att leda till en allt för stor exploatering av strandmiljöer och att arterna därmed hotas. De lättnader som införts när det gäller glesbygd anser vi socialdemokrater är mycket rimliga. Det är viktigt i dessa områden att kunna erbjuda attraktiva boendemiljöer, och det finns gott om plats.
Men den ökade bebyggelse som lagen öppnar för i områden med redan högt etableringstryck riskerar att drabba den biologiska mångfalden och allemansrätten. Vi menar att länsstyrelserna ska ges möjlighet att överpröva besluten. Justeringar av strandskyddet måste syfta till att den biologiska mångfalden säkras och att tillgången till stränder för friluftsliv inte försämras.
Till sist, herr talman, vill jag säga några ord om vargen. Det är många som följt det som hänt i mitt hemlän och den riksbekanta varghonans vandring tillbaka till Junsele.
Det är omöjligt att inte fascineras av detta djur som gång efter gång vänder nosen norrut och helt enkelt går hem. Jag har stor respekt för det dilemma som uppstått med tanke på just denna individs viktiga genetik och de problem som åsamkas de som bedriver rennäring. Jag hoppas att det här kommer att kunna lösas på ett bra sätt. Det som gjorts hittills har uppenbarligen inte fungerat, och det har inneburit stora kostnader och förmodligen ett lidande för denna varg.
Vi socialdemokrater tror att naturlig invandring är tillräckligt för att vi ska få en livskraftig vargstam och tycker att försöken med utsättning av vargvalpar från djurparker bör avslutas.
Helt avgörande för att vi ska kunna existera tillsammans människa och varg är att det finns en stor förståelse hos befolkningen för den förda rovdjurspolitiken och att man känner delaktighet och inflytande.
När det gäller skyddsjakt är det av yttersta vikt att den fungerar, så att människor kan känna sig trygga och bedriva den verksamhet man vill. Vi är positiva till de nya regler för utökad skyddsjakt som regeringen beslutat om. I de nya gemensamma riktlinjerna för förvaltning av vargstammen bör det ingå ett ökat lokalt medinflytande för att vargen ska kunna hitta sin plats i svensk natur och i samspelet med människor.
Målet för politiken måste utgå från den konflikt som finns mellan varg och människa i vissa områden samt målet att bevara en livskraftig vargstam i Sverige. Vi socialdemokrater har sedan 2006 här i kammaren förklarat att vi gärna diskuterar rovdjurspolitiken med regeringen. Vi anser att en bred och långsiktig överenskommelse är nödvändig, men så här långt har regeringen inte visat något intresse för att samtala med oss.
Jag tycker mig ana en viss handfallenhet hos regeringen efter att vi nu fått klart för oss att inventeringen visar att vi har ungefär 400 vargar i Sverige och att dubbleringstakten bedöms vara tre till fyra år. Det skulle kunna innebära 800 vargar om fyra år. Jag tänker: Vad händer med sans och balans och sunt förnuft som vi brukar försöka visa här i kammaren? Nej, jag tycker att vi ska försöka att komma fram till en gemensam, långsiktig och hållbar rovdjursförvaltning.
Med detta, herr talman, vill jag yrka bifall till reservationerna 24 och 27.
(Applåder)