Fru talman! Sten Andersson i Malmö har frågat mig vilka åtgärder jag är
beredd att vidta för att understryka vikten av att ingen i Sverige skall
utsättas
för diskriminering.
Sten Andersson har i sin interpellation ställt frågan: Åtgärder mot rasism
för alla? Sten Andersson synes hävda att svenskar, om de utsätts för diskri-
minerande behandling, inte känner att de har samma stöd av lagstiftningen
som andra har. Jag förmodar att en anledning till interpellationen är att rege-
ringen för en tid sedan till riksdagen lämnade över en proposition med för-
slag till åtgärder mot rasistisk brottslighet och etnisk diskriminering i
arbets-
livet (prop. 1993:101).
Jag vill till en början slå fast att det främsta vapnet mot alla former av
diskriminering är den fria debatt som förs i ett öppet samhälle. Det är därför
viktigt att värna grundläggande demokratiska rättigheter, såsom det fria ut-
bytet av åsikter och att i varje sammanhang hävda respekten för alla männi-
skors lika värde.
Vårt samhällsskick bygger på att alla människor har ett lika värde oavsett
ras, hudfärg och etniskt ursprung. Rasism och liknande yttringar som tar sig
uttryck i förakt eller förtryck av andra är oförenliga med grundläggande vär-
deringar och kan aldrig accepteras. Risken för sådana yttringar får aldrig un-
derskattas. En rad händelser under senare år, såväl i Sverige som i andra
länder, visar också att gärningar med rasistiska eller liknande motiv utgör ett
allvarligt hot mot den rättstrygghet som alla skall ha rätt till, oavsett bak-
grund eller ursprung.
Det är mot denna bakgrund som regeringen, i den nyss nämnda proposi-
tionen, bl.a. har föreslagit att det i brottsbalken införs en särskild straff-
skärpningsgrund för sådana fall där ett motiv för brottet har varit att kränka
någon på grund av ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekän-
nelse eller någon annan liknande omständighet. Förslaget är ett led i rege-
ringens strävan att minska brottsligheten och att öka människors trygghet
när det gäller att utsättas för brott.
De diskriminerande motiv som den föreslagna bestämmelsen skall var till-
lämplig på torde i och för sig oftast föreligga i fall då brottslighet riktar
sig
mot minoritetsgrupper. Bestämmelsen kommer naturligtvis att vara tillämp-
lig också vid andra brott som begåtts med diskriminerande motiv. Det bety-
der exempelvis att bestämmelsen kan vara tillämplig inte bara när svenskar
begår brott mot invandrare utan också j den motsatta situationen, alltså när
personer med utländskt ursprung begår brott mot någon eller några just för
att de är svenskar. Detta sägs också uttryckligen i propositionen (s. 22).
Också i sådana fall där både gärningsmannen och brottsoffret är invandrare,
eller svenskar, kan bestämmelsen vara tillämplig.
Den föreslagna straffskärpningsgrunden ger alltså alla i vårt land ett för-
stärkt skydd mot brottslighet med diskriminerande motiv. Det finns således
ingen anledning för någon att känna att han eller hon inte får samma stöd
av lagstiftningen som andra.