Herr talman! Det betänkande som vi nu diskuterar
är ett svar på proposition 1999/2000:97, som syftar
till att täcka in några av de områden som inte be-
handlades i propositionen Det nya försvaret. Det var
den propositionen som debatterades och beslutades
om i riksdagen i slutet av mars, som vi har hört här
flera gånger nu.
Herr talman! Det är mycket svårt att se helheten i
regeringens planer för Sveriges försvar och den
framtida grundorganisationen när vi får ta ställning
till olika delar, och inte ett sammanhängande förslag.
Den helhet som både regeringen och Försvarsmakten
gång på gång poängterar kännetecknar det nya för-
svar som förväntas växa fram är svår att finna. Vi
kristdemokrater anser att processen är mycket oord-
nad, och vi saknar ett helhetsperspektiv från regering-
ens sida - detta trots att både regeringen och Försvar-
smakten gång på gång poängterar att det just är en
helhetssyn som präglar, och ska komma att prägla,
det nya, framtida försvaret.
Herr talman! Kristdemokraterna är generellt
mycket kritiska till hur regeringen behandlar frågan
om Sveriges framtida försvar.
Först och främst gör regeringen en säkerhetspoli-
tisk bedömning där den lyfter fram den positiva sä-
kerhetspolitiska utvecklingen i bl.a. Sveriges närom-
råde. Men i den bedömningen tar man inte särskilt
stor hänsyn till att den politiska instabiliteten i vår
omvärld snabbt kan förändra det säkerhetspolitiska
läget.
Sedan försämrar regeringen, genom en alltför
snabb och oöverblickbar omställning av försvaret,
möjligheten att bemöta de nya hot som uppstår inom
det vidgade säkerhetsbegreppet liksom även Sveriges
förmåga att ställa upp i internationella fredsfrämjande
insatser.
Sist, men inte minst, verkar den ekonomiska kal-
kyl som regeringen har fastslagit ohållbar - med de
kommande finansiella problem som är att vänta och
eventuella nya svarta hål i budgeten.
Det som är så märkligt med den proposition som
vi behandlar är att den lades fram innan beslut fatta-
des i riksdagen om det nya försvaret. Det förslag som
vi nu diskuterar, om organisationsändringar, bygger
således på regeringens tidigare förslag, och inte på
det av riksdagen senast fattade beslutet om det fram-
tida försvaret. Ändå är det riksdagen som är landets
högsta beslutande organ!
Man kan verkligen ha anledning att ifrågasätta re-
geringens hantering av frågan i det här fallet. Ett fåtal
dagar efter ett omfattande försvarsbeslut ska ett nytt
fattas, som river upp delar av det tidigare fattade
beslutet. Denna oordnade process skapar ett löjets
skimmer över såväl riksdag som regering. Det kan
också finnas anledning att fundera över den demo-
kratiska ordningen.
Herr talman! När det gäller frågan om ansvarsför-
delning mellan regering och riksdag i olika besluts-
fattanden beträffande försvaret anser kristdemokra-
terna att den är så betydelsefull och principiell samt
av sådan dignitet att den borde vara föremål för en
bredare parlamentarisk översyn. Innan en sådan kan
komma till stånd bör riksdagen vara det organ som
fattar beslut om försvarets samtliga organisationsen-
heter. Vi ställer oss således nu avvisande till rege-
ringens förslag gällande beslutsrätten över olika or-
ganisationsenheter inom Försvarsmakten. Vi skulle
välkomna en bred parlamentarisk översyn av makt-
fördelningsprincipen och beslutsordningen för För-
svarsmaktens skolor och förband. Vi väntar med stort
intresse på den kommande ytterligare förklaringen av
var ansvarsgränserna ska gå mellan riksdag och rege-
ring.
Förutom de här generella, principiella och all-
mängiltiga orden om hela betänkandet tänker jag bara
ta upp två områden. Det gäller Amfibiestridsskolan
och Försvarsmaktens sjukvårdsorganisation.
Vi kristdemokrater anser att det är positivt att ut-
skottet bejakat Kristdemokraternas linje när det gäller
Amfibiestridsskolan. Vi anser att det vore helt felak-
tigt att sortera in Kustartilleriets stridsskola och den
blivande Amfibiestridsskolan under KA 1 i Vaxholm,
speciellt med hänsyn till att vårt land har två amfibie-
regementen; KA 4 i Göteborg och KA 1 i Vaxholm.
De här två utbildningsplatserna måste av många olika
skäl ha samma ställning, och behandlas lika.
De två amfibieregementena i Vaxholm och Göte-
borg får ett gemensamt ansvar för att säkerställa be-
manning och rekrytering till skolans organisation.
Därför bör skolan inte inordnas i ett av regementena,
utan också fortsättningsvis som i dag ha en självstän-
dig roll. Vi kristdemokrater anser att det kan bidra till
en stimulerande kompetensutveckling med kreativ
konkurrens mellan förbanden i den framtida amfi-
biekåren. Genom att låta respektive amfibieregemen-
tes erfarenheter mötas på lika villkor anser vi att en
bred utveckling kan främjas för denna världsunika
förbandstyp.
Det är positivt att utskottet bifaller vår motion i
detta hänseende och föreslår ett tillkännagivande till
regeringen. Vi kristdemokrater bifaller naturligtvis
utskottets förslag härvidlag.
Herr talman! När det gäller den civila och militära
sjukvården anser kristdemokraterna att det är viktigt
att den nya försvarsorganisationen också i fortsätt-
ningen tar till vara den samordning som finns redan i
dag mellan civil och militär sjukvård. Vi anser därför
att Försvarsmaktens sjukvårdscentrum tillsammans
med civila universitet och högskolor med intresse för
traumatologi ska få fortsätta att utvecklas som ett
kompetenscentrum för det akuta omhändertagandet.
Vi anser också att det generellt bör satsas på en
fortsatt kvalitets- och kompetenshöjning inom För-
svarsmaktens sjukvårdsfunktion. De ansvarsuppgifter
som i dag handhas inom sjukvårdsfunktionen i hög-
kvarteret bör vara uppgifter för en självständig enhet i
högkvarteret. Det är viktigt att det finns goda resurser
och hög kompetens för att kontinuerligt utveckla
sjukvården inom försvaret i samverkan med den ci-
vila sjukvården. Eftersom regeringen inte har tagit
upp den frågan till behandling utgår kristdemokrater-
na ifrån att generalläkaren och hennes eller hans stab
inte kommer att inordnas i den operativa insatsled-
ningen i högkvarteret. Vi hoppas och tror att vi har
rätt därvidlag.
Jag har inget annat yrkande än att yrka bifall till
utskottets hemställan i betänkandet.