Fru talman! Widar Andersson har frågat mig om
vilka initiativ som regeringen kommer att ta när det
gäller satsning mot droger och kriminalitet.
Det finns i dag, som Widar Andersson anger, oro-
ande tendenser som visar att alkoholen är på väg
tillbaka som berusningsmedel långt ner i åldrarna.
Med en sådan utveckling kan man befara att intresset
för att experimentera med andra droger som narkotika
kan komma att öka. Vi har också fått en del oroande
rapporter som att ungdomars avståndstagande till
olika typer av droger är på väg att luckras upp och att
ungdomar i ökad utsträckning numera är öppnare för
och mer nyfikna på olika typer av droger.
Liksom Widar Andersson är jag och övriga leda-
möter i regeringen mycket oroade av de beskrivna
tendenserna. Olika initiativ har tagits under de senaste
åren för att motverka dessa tendenser.
Till följd av ett regeringsuppdrag har en nationell
ledningsgrupp tagit fram en nationell handlingsplan
för alkohol- och drogförebyggande insatser. Rege-
ringen har beviljat Folkhälsoinstitutet sammanlagt
110 miljoner kronor utöver ordinarie anslag för att
genomföra handlingsplanen som framför allt tar fasta
på en lokal och regional kraftsamling av de förebyg-
gande insatserna. I budgetpropositionen aviserar re-
geringen att vi även fortsättningsvis avser avsätta
medel i storleksordningen 30 miljoner kronor per år i
ytterligare stöd till framför allt det lokala alkohol- och
drogförebyggande arbetet. Ur Allmänna Arvsfonden
ställs vidare 15 miljoner kronor till Folkhälsoinstitu-
tets förfogande för stöd till olika ideella organisatio-
ners alkohol- och drogförebyggande barn- och ung-
domsprojekt.
Även om insatserna på nationell nivå är av stor
betydelse skall tyngdpunkten i det alkohol- och drog-
förebyggande arbetet ligga i det lokala och regionala
arbetet. Detta betonas också i den nationella hand-
lingsplanen. Kommunernas nya roll på alkoholområ-
det har också resulterat i att kommunerna i stor ut-
sträckning nu håller på med att utveckla lokala alko-
hol- och drogpolitiska handlingsprogram som rege-
ringen har givit Svenska Kommunförbundet särskilda
medel för att stimulera utvecklingen av.
På motsvarande sätt pågår ett arbete med att föra
ut regeringens nationella brottsförebyggande pro-
gram. En särskild kommitté arbetar under 1996-1998
med att stödja utvecklingen av lokala brottsföregyg-
gande program. För detta har regeringen avsatt
10 miljoner kronor per år i tre år.
De särskilda utvecklingsmedel om 50 miljoner
kronor som finns på länsstyrelserna föreslås också
framdeles kunna användas för att stimulera det alko-
hol- och drogförebyggande arbetet i kommunerna.
Regeringen har dessutom utbetalat 8 miljoner kronor
till Rikspolisstyrelsen för att de skall kunna användas
till olika lokala och regionala samarbetsprojekt mel-
lan närpolisverksamhet, socialtjänst och länsstyrelser
för att försvåra och förhindra den olovliga sprithante-
ringen. Medlen skall användas till samarbetsprojekt
som framför allt vänder sig till ungdomsgrupperna.
Regeringen ser med stort allvar på uppgifterna om
en drogliberalare inställning bland ungdomar. Hu-
vudinriktningen för drogpolitiken måste vara att på
alla sätt motarbeta en ökad droganvändning bland
ungdomar. Den drognegativa inställning som i dag
ändå omfattas av majoriteten av svenska ungdomar är
inte given en gång för alla. Därför instämmer jag i
Widar Anderssons propå om behovet av en nysats-
ning mot droger och kriminalitet och om vårt särskil-
da ansvar för ungdomarna. Nysatsningen kan och bör
ske med stöd av de initiativ jag redogjort för i mitt
svar.
Många av de exempel på åtgärder som Andersson
tar upp är jag beredd att ställa mig bakom. Jag kom-
mer redan i december att kalla till ett rådslag för att
diskutera olika initiativ på alkohol och drogområdet.
Jag inbjuder Widar Andersson att delta i detta.
Under januari månad planerar jag dessutom en
större hearing med framför allt företrädare för olika
ungdomsorganisationer för att lyssna på ungdomarna
själva om vad det är som händer och vilka åtgärder
ungdomarna efterlyser och kan bidra med för att
komma till rätta med dessa allvarliga problem.
Widar Andersson tar även upp att skolan bör för-
stärkas i det förebyggande arbetet. Jag vill här passa
på att nämna att skolministern tillsatt en arbetsgrupp
om skolans värdegrund med företrädare från olika
departement och myndigheter. Arbetsgruppen har till
uppgift att samla de kunskaper som finns på området,
bl.a. från BRÅ, Folkhälsoinstitutet, Skolverket och
Barnombudsmannen, och göra den tillgänglig och
anpassad till skolans arbetssätt. Arbetsgruppen skall
ha slutfört sitt arbete den 30 juni 1997.