Fru talman! Jag tackar socialministern för svaret.
Drogliberala stämningar eller mer tillåtande attity-
der till narkotika och andra droger kommer inte av sig
själv. Man kan säga att de rör sig trendvis, men de
uppmuntras också. Jag har inför den här interpellatio-
nen bl.a. ägnat mig åt att studera de kommersiella
krafterna bakom legaliseringen av narkotika. Bl.a. ser
man att den store finansmagnaten, George Soros, är
den störste enskilde finansiären bakom legaliserings-
sidan i de folkomröstningar som i början av november
sade ja till en legalisering av marijuana i Californien
och Arizona. Detta är samme George Soros, en
mycket stor aktieägare i Banco de Colombia, som
nyligen, 1994, fick mycket stora böter för sitt samröre
med en narkotikakartell.
Det finns ett starkt kommersiellt tryck i Europa
och i USA. Det finns också ett allt starkare kulturellt
tryck som jag märker. Vi ser det i modeindustrin, i en
del av datatidningarna, hos en sådan som kulturradi-
kalen Nina Lekander, som i Expressen hyllar Hol-
lands tillåtande narkotikapolitik och i Gudrun Schy-
mans flirt med raveknarkarna. Det finns alltså ett
starkt kulturellt och kommersiellt tryck på ungdomar-
na att så att säga öppna sina sinnen för både nya och
gamla droger.
När jag tar del av socialministerns svar ser jag att
regeringen gör väldigt mycket på en rad olika områ-
den. Men det ger ett spretigt intryck. Vi har bredden,
men har vi spetsen? Det görs insatser inom vård,
skola, frivilliga krafter, internationell samverkan,
kommunförbund, ungdomsorganisationer osv., men
hur är det med spetsen? I min interpellation lyfte jag
fram frågan om behovet av en särskild stab, avdel-
ning, som en del andra regeringar alltmer går över till
i kampen mot narkotika och därtill relaterad krimi-
nalitet.
Det handlar om att göra största möjliga medbor-
garnytta. I undersökning efter undersökning i Sverige
såväl som i de övriga EU-länderna och de centraleu-
ropeiska länderna är de frågor som medborgarna år
efter år sätter högst upp när de skall lista vilka frågor
de tycker att politikerna skall utveckla till samarbete
den yttre miljön, dvs. miljöförstöringen av luft, skog
och vatten, och den inre miljön, nämligen den otrygg-
het man känner med ett utbrett narkotikamissbruk och
kriminalitet. Det finns alltså ett medborgerligt upp-
drag, där vi har hunnit en bit men där jag tror att vi på
allvar måste skärpa våra insatser.
Jag kommer att i mitt nästa inlägg peka på, utöver
denna särskilda stab och avdelning som jag tycker är
viktig att diskutera, också behovet av något slags
skyddslagstiftning för ungdom. Vi måste ta vårt vuxe-
nansvar på allvar.
I dag riktar sig mycket av exploateringen av nya
och gamla droger just mot ungdom. Samma gäller allt
ifrån alkoläsk på Systembolaget till lättare och desig-
nade droger, dansdroger och produkter från mode-
och parfymindustrin. Jag tror att det behövs en spe-
ciell skyddslagstiftning för ungdom.