Herr talman! Redovisningslagstiftningen i dag är
alltför krånglig och föråldrad, och den är inte interna-
tionellt anpassad. Den har också andra brister. Den tar
t.ex. i dag inte upp miljöaspekter, investeringar i mju-
ka tillgångar, humankapital och hur man arbetar med
arbetsmiljön. Alla dessa faktorer påverkar företagens
framtidsutsikter. De är också viktiga redskap för före-
tagen att utvecklas i den riktning som är den bästa för
företagen, de anställda och samhället, och ger dess-
utom en bättre bild av företaget. Det är ett omodernt
synsätt att enbart se och värdera hårda tillgångar och
pengagenomströmning. Ändå är människan företa-
gens bästa tillgång.
Redovisningskommittén har i uppdrag att titta på
hur man skall förbättra redovisningslagstiftningen.
Den skall vara färdig under nästa år.
Nu har EU ett antal direktiv som drabbar delar av
redovisningslagstiftningen, nämligen års- och kon-
cernredovisningen. Det är EU:s fjärde, sjunde och
elfte bolagsrättsliga direktiv och redovisningsdirektiv
som finns på bank- och försäkringsområdet. EU-
direktiven bygger på ett föråldrat synsätt på redovis-
ning och är inte heller internationellt anpassade. De
bygger på ett ännu mer föråldrat synsätt än det man
haft i den tidigare redovisningslagstiftningen.
Regeringen och lagutskottet väljer att anpassa sig
till EU-direktiven på en gång. Regeringen har själv
sagt att det i och för sig hade varit önskvärt att be-
handla samtliga frågor om redovisning i ett samman-
hang. Det håller vi nog alla med om.
Miljöpartiet skrev en motion där det står att vi vill
att propositionen avslås. Vi vill begära att regeringen
återkommer med ett nytt förslag sedan Redovisnings-
kommittén har slutfört sitt uppdrag. Det hade man
haft stor nytta av, och Sverige hade under tiden kun-
nat arbeta med att påverka EU. Det är ju dessutom så
att man i EU just nu jobbar med en vidareutveckling
av redovisningsreglerna inom EU.
Det finns många skäl till varför ett EU-
medlemskap inte är bra. Detta är ytterligare ett. Nu
konstaterar regeringen och lagutskottet att vi är fast-
låsta, att Sverige inte har något alternativ och att det
finns ett svenskt åtagande. Vi måste. Rune Berglund
har här i talarstolen sagt att EU:s lagstiftning måste
implementeras utan dröjsmål.
EU kommer som sagt förmodligen med nya redo-
visningsregler, och vi har vår redovisningskommitté.
Borde vi inte ha väntat? Vi alla tycker ju att redovis-
ningslagstiftningen måste moderniseras.
Bengt Harding Olson har skrivit en väldigt bra
motion och talat väldigt bra i dag om bl.a. frågan om
humankapital. Vänsterpartiet har tagit upp frågan om
att man skall ha en lagstadgad skyldighet att ta upp
jämställdhetsaspekter. Det är en intressant idé, och jag
tror att det hjälper jämställdhetsarbetet framåt. Det är
också en bra förebild för företag i andra länder. Jag
anser att jämställdhetsaspekterna skulle kunna be-
handla både kön och etniskt ursprung.
Det är mycket bra att Justitiedepartementet kom-
mer att ge Redovisningskommittén tilläggsdirektivet
att titta på hur man skall redovisa de miljömässiga
aspekterna. Det är mycket bra. Men det är för mig
ytterligare ett argument för att ett samlat grepp vore
bättre. Man borde ha avvaktat Redovisningskommit-
tén.
Men nu har regering och utskott konstaterat att vi
måste anpassa oss till EU-direktiven. Jag kan bara
säga att jag tycker att det är beklagligt att vi är med-
lemmar av EU. Jag vill verkligen betona att Sverige
måste förbättra strategin gentemot EU, så att den blir
genomgripande och offensiv.
Sveriges jurister har ett rykte inom EU, att de tol-
kar EU-direktiven till Sveriges nackdel. Sverige har
en rättslig tradition av att bokstavstroget tolka inter-
nationella avtal, och inte lika innehållsmässigt. Det
kanske inte är rätt att i EU-sammanhang tolka lag-
stiftningen så bokstavstroget. EU är ju mer av en
statsform än av en internationell konvention.
Sverige lägger sig alltför ofta alltför platt inför
EU. Som medlemmar, och även om vi inte hade varit
det, vill vi ju påverka EU. Men jag är inte lika positiv
som Stig Rindborg, som tror att om Sverige hade varit
medlem tidigare hade direktiven sett annorlunda ut i
dag. Däremot skall man försöka påverka.
För företagens skull vill jag understryka vikten av
att den EU-anpassade baskontoplanen når ut till alla
företag i god tid innan det är dags att tillämpa den.
Rune Berglund hoppades på att Lucias ljus skulle
få företag att parallellt jobba med humankapital vid
sidan av den vanliga redovisningen.
Vad skall förutom Lucias ljuskrona få företagen
att påbörja arbetet med att redovisa humankapitalet?
Har Rune Berglund en plan för detta? Eller skall man
förvänta sig att företagen skall läsa riksdagens proto-
koll och därefter ta egna initiativ?