Herr talman! Det som Bengt Harding Olson tar
upp om EU:s framtida hållning beträffande redovis-
ningslagstiftningen är för mig ytterligare ett argument
för att vi inte borde ha antagit EU-direktiven utan i
stället borde ha avvaktat ett tag. Vi skulle då ha kun-
nat ta ett samlat grepp senare och ta upp frågor ur
både miljö- och jämställdhetsaspekter samt frågor om
humankapital. Då skulle vi inte heller ha behövt utsät-
ta företag för den situation som de nu kommer att
utsättas för.
Jag vill hänvisa till vad Nancy Holmström vid
Långedrags Redovisningsbyrå i Göteborg undrade: Är
den nya årsredovisningslagen värd det pris som före-
tagen kommer att få betala för detta utslag av europe-
iskt samarbete? Det är faktiskt en fråga som jag också
vill ställa.
Bengt Harding Olson kanske tycker att man försö-
ker använda sig av den EU-negativa opinionen, men
så är det inte. Jag har varit EU-kritisk i hela mitt liv.
Jag är 25 år nu, och jag är fortfarande kritisk. Där-
emot skall vi nu när vi är medlemmar naturligtvis
jobba för att försöka påverka EU så mycket som möj-
ligt. Det är oerhört viktigt.
Jag är kritisk till det sätt på vilket Sverige anpassar
sig till alla EU-direktiv. Jag tycker att Sverige skulle
kunna göra det på ett bättre sätt, och jag hoppas att
Bengt Harding Olson håller med mig om det.