Herr talman! Detta betänkande behandlar års- och
koncernredovisningar. Det gäller redovisningslag-
stiftningen för aktiebolag, vissa handelsbolag, kre-
ditinstitut, värdepappersbolag och försäkringsbolag.
Flertalet av förslagen är betingade av regler i EG:s
fjärde, sjunde eller elfte bolagsrättsliga direktiv eller
de redovisningsdirektiv som finns på bank och för-
säkringsområdet. Kreditinstitut, värdepappersbolag
och försäkringsföretag skall enligt förslaget tillämpa
den nya bestämmelsen fr.o.m. det räkenskapsår som
inleds den 1 januari 1996 eller senare under 1996.
Övriga företag som omfattas av lagstiftningen skall
börja tillämpa bestämmelsen ett år senare.
Betänkandet är till stora delar en anpassning till de
redovisningsprinciper som tillämpas inom EU-
länderna för att uppnå syftet att kunna avläsa ett före-
tags eller en koncerns resultat och ställning på ett
likartat sätt inom hela EU-området, att enligt det fjär-
de bolagsdirektivet uppställa likvärdiga minimikrav
på den ekonomiska informationen, att enligt det sjun-
de bolagsrättsliga direktivet upprätta en sammanställd
redovisning och en sammanställd förvaltningsberättel-
se och att enligt det elfte bolagsrättsliga direktivet
ställa krav på bolag som lyder under en medlemsstats
lagstiftning och som öppnar filial i annan medlemsstat
att offentliggöra vissa räkenskapshandlingar i den
andra staten.
Syftet med detta är att ge tredje man samma skydd
oavsett om ett bolag väljer att etablera sig i en med-
lemsstat genom dotterföretag eller genom filial. Mot-
svarande direktiv finns inom bank- och försäkrings-
området. Den svenska redovisningslagstiftningen
uppfyller på åtskilliga punkter inte direktivens krav.
Omfattande författningsändringar är därför nödvändi-
ga. Det är därför en mycket omfattande proposition
som utgör underlag till detta betänkande.
I motion L4 yrkar Yvonne Ruwaida att riksdagen
skall avslå propositionen med hänvisning till att Re-
dovisningskommitténs förslag borde inväntas. Utskot-
tets mening är att svensk lagstiftning bör anpassas till
EU:s utan ytterligare dröjsmål.
Bengt Harding Olson tar i motionen L2 upp frågan
om inte redovisningsområdet borde ha en internatio-
nell samordning och inte bara omfatta EU-området.
Utskottet kan hålla med om att ett standardiseringsar-
bete borde omfatta så många länder som möjligt. Det
ligger ett stort värde i att alla som gör affärer med
varandra borde ha samma redovisningsprinciper för
att likvärdigt kunna bedöma varandras ekonomiska
potens, oavsett om affärsområdet är EU, andra länder
i Europa eller andra länder i andra världsdelar. Det får
bli ett arbete för regeringen att via ministerrådet verka
för en harmonisering av redovisningsområdet i ett
vidare sammanhang. Enligt uppgift har det arbetet
redan påbörjats inom ramen för organisationen IASC,
International Accounting Standards Committe. Det
finns inte möjlighet att här i detta betänkande föreslå
några åtgärder i den riktningen.
I motionen L3 vill Rolf Dahlberg m.fl. att även
ekonomiska föreningar och andra juridiska personer
bör beredas möjlighet att använda sig av den nya
lagstiftningen och begär att riksdagen beslutar införa
en sådan bestämmelse i den föreslagna lagstiftningen.
Justitiedepartementet överväger att komma med för-
slag om att även ekonomiska föreningar skall få möj-
lighet att tillämpa den nya lagstiftningen. Det finns
dock inte tid att nu i detta betänkande överväga den
frågan.
I reservation 1 avseende mom. 4 yrkar Rolf Dahl-
berg m.fl. att mindre företag skall beredas möjlighet
att upprätta balansräkning i förkortad form utan att
inhämta prövningstillstånd av regeringen eller den
regeringen utser. Det finns emellertid farhågor för att
det skulle kunna leda till en ofullständig information
och negativa effekter ur konkurrenssynpunkt, efter-
som fler företag än de som har ett direkt behov av
förfaringssättet skulle kunna använda undantaget. Det
bör råda viss restriktivitet i det här fallet.
I reservation 3 avseende mom. 9 tas också frågan
om redovisning av pensionsförmåner upp. Motionä-
rerna vill att endast de förmåner som ligger utanför de
normala pensionsförmånerna skall redovisas. Utskot-
tets majoritet delar emellertid regeringens uppfattning
att en öppnare redovisning av pensioner och andra
förmåner måste ske. Uppgiftsskyldigheten bör också
omfatta tidigare verkställande direktörer eller styrelse-
ledamöter, redovisning av lån och ansvarsförbindelser
till VD eller styrelseledamot, avgångsvederlag samt
pensionsförpliktelser och andra förmåner till både
verksamma och föregående direktörer. Det betyder att
förutom det sammanlagda kapitaliserade värdet av
föreliggande pensionsförpliktelser skall också redovi-
sas de sammanlagda kostnader som uppkommit under
året. Upplysningskravet berör således både resultat-
och balansräkningarna.
Vidare vill motionärerna i reservation 4 avseende
mom. 10 att en möjlighet skall ges för bolag som
startar sin verksamhet fram till den 1 januari 1997 att
välja mellan de nya och de gamla reglerna för detta
räkenskapsår. Utskottet har bedömt att det för de i
förhållande till helheten få företag det gäller inte
skulle finnas någon kompletterande normgivning med
avseende på det nya regelsystemet att falla tillbaka på.
Jämförbarheten skulle bli åsidosatt om man parallellt
skulle tillåta två olika redovisningssystem.
Slutligen yrkas i reservation 5 avseende mom. 11
att det borde finnas en möjlighet för företag med
bokslutsdatum den 30 april och den 30 juni att använ-
da avsättningar till uppskrivningsfond för kvittning
mot nedskrivningar. Motionärerna anser att över-
gångsregeln är orättvis, eftersom vissa bolag beroende
på bokslutsdatum inte kommer att hinna anpassa sig.
Utskottet konstaterar att de nya reglerna om upp-
skrivning innebär att det inte längre är möjligt att
använda uppskrivningsfond för att kvitta mot ned-
skrivningar. Den nya regeln tillämpas emellertid inte
på belopp som har avsatts till en uppskrivningsfond
före lagens ikraftträdande.
Tanja Linderborg har i reservation 2 avseende
mom. 5 yrkat på att jämställdhetsarbetet i företagen
bör lyftas fram, att företagen i sin årsredovisning skall
lämna uppgifter om jämställdhetsarbetet, vad som har
gjorts för att förbättra kvinnorepresentationen i styrel-
sen och på ledande poster i företaget samt löneför-
handlingar, m.m. Jag tycker att idén kan verka tillta-
lande, men i det här betänkandet behandlas endast den
lagstadgade skyldigheten att på visst sätt upprätta och
offentliggöra ekonomiska förehavanden enligt aktie-
bolagslagen och lagen om års- och koncernredovis-
ning.
Förutom det jag tidigare sagt om att redovisnings-
området borde ha ett internationellt perspektiv finns
det två andra områden som borde bli föremål för
utredningar i framtiden inom redovisningsområdet.
Det ena gäller att någon form av miljöredovisning
borde ingå i förvaltningsberättelser. Enligt uppgift
kommer Justitiedepartementet att ge Redovisnings-
kommittén tilläggsdirektiv med avseende att undersö-
ka på vilket sätt de miljömässiga aspekterna på bola-
gens verksamhet bör redovisas. Det ser vi fram emot.
Den andra frågan som bör belysas är hur investe-
ringar i humankapitalet, dvs. människors kompetens
och insatser, skall kunna bli en del av en förvaltnings-
berättelse.
Redovisningssystemen har successivt anpassats
genom historien. Med tanke på att vi de senaste 150
åren har varit på väg in i eller befunnit oss i industri-
samhället, har vi i dag ett redovisningssystem som väl
uppfyller de krav man kan ställa. Redovisningssyste-
mens utveckling har följt den industriella utveckling-
ens krav på att kunna mäta och avläsa resultat. Det
går i dag att utläsa värdet av maskiner och kapitalin-
satser. Den hårda sidan av produktionsprocessen är
väl tillgodosedd när det gäller resultat och redovis-
ning.
Den mjuka sidan, dvs. det mänskliga kapitalet, har
ingen motsvarande redovisning. När vi nu går in i
informationssamhället finns det goda skäl att tro att de
mjuka investeringarna kommer att öka i betydelse.
Kompetens och kunskap blir allt viktigare, men fort-
farande är det så att hela kostnaden för en kompetens-
höjande insats måste tas ut det år insatsen genomförs,
trots att resultatet av kompetenshöjningen lever kvar i
ett företag under flera år. Däremot får inköp av ma-
skiner eller andra inventarier avskrivas under en be-
räknad livslängd.
Den invändning man hör är att ett företag inte äger
arbetskraften. Men om en person genom ökad kompe-
tens bidrar till en ny produktionsprocess lever ju hans
arbetsinsats kvar i företag under lång tid. Humankapi-
talet finns kvar även om personen inte gör det.
De tankar jag för fram kan möjligen också ha be-
tydelse när vi nästa år skall fatta beslut om en ny
lagstiftning som gäller företagsrekonstruktioner. Den
lagen är tänkt att förbättra möjligheterna att bedöma
om ett företag har en möjlighet att leva vidare i stället
för att gå i konkurs. En bedömning av personalens
kompetens kan vara en avgörande faktor när det skall
avgöras om ett företag kan rekonstrueras och leva
vidare eller om det skall försättas i konkurs.
Om vi i framtiden får ett redovisningssystem där
också humankapitalet är värderat, kan förmodligen
förutsättningarna för en företagsrekonstruktion eller
en eventuell konkurs bedömas bättre än i dag. Man
kan inte heller utesluta att en redovisning av human-
kapitalet skulle kunna ha betydelse vid en bedömning
av vilka rehabiliteringsinsatser som bör göras i företa-
gen.
Det jag nu har nämnt tillhör framtiden inom re-
dovisningsområdet. Jag tycker ändå att diskussionen
om hur vi möter informationssamhällets krav på re-
dovisningssystem måste starta. Det kan vara lämpligt
att vi just på luciadagen, den dag när ljusdrottningen
uppenbarar sig, får en föraning om att ljuset snart
skall segra över mörkret. Det kan vara den dagen då
vi kan hoppas att några företag i några branscher
frivilligt prövar idén om en redovisning av human-
kapitalet vid sidan om den lagstadgade årsredovis-
ningen. Då kan vi bygga upp en erfarenhetsbank med
syfte att på sikt ge oss nya och kompletterande sätt att
hantera våra räkenskaper.
Herr talman! Slutligen skulle jag vilja göra något
som kanske inte är så vanligt. Jag ser att vår kansli-
chef Karin Lindell sitter i kammaren. Jag skulle så här
offentligt från utskottets sida vilja tacka för hennes
insatser i lagutskottet och önska henne lycka till på
hennes nya jobb efter årsskiftet.
Herr talman! Med detta vill jag yrka bifall till
hemställan i betänkandet och avslag på samtliga mo-
tioner och reservationer.