Herr talman! I dagens betänkande,
Vissa näringspolitiska frågor
, behandlas ett antal frågor till följd av motioner. Det rör sig om innovationer, nyföretagande, kapitalförsörjning, kvinnors, invandrares och ungas företagande, forskning och kompetensutveckling, social ekonomi, turism, design samt frågor med koppling till vissa industriområden. I stort sett kan vi säga att det rör sig om tillväxt, och det är ju ett kärt ämne för dagen.
När jag studerar de borgerliga reservationerna i vårt betänkande kan jag konstatera att de genomsyras av den vanliga borgerliga retoriken om hur svårt det är att driva företag i Sverige. Men kanske kan den självkritik som Fredrik Reinfeldt visat inom moderat skattepolitik också så småningom få fäste inom mytbildningen om det svenska företagsklimatet. Än så länge får vi leva med påståenden om Regelkrångel-Sverige och om tillväxtens nästan linjära samband med skattesänkningar för företagen.
För att ändå nyansera denna bild tänkte jag läsa ur ett reportage i Aftonbladet den 10 mars. Det visar att verklighet och dikt inte behöver vara densamma. Rubriken lyder: "Himmelrike för företag." Jag läser ur texten:
Det är för krångligt att starta och driva företag i Sverige. Byråkratin dränker företagarna i papper. Dessutom dignar de under skattetrycket. Så brukar det heta.
Sanningen är att Sverige är mest företagarvänligt i hela Europa. Fråga Makhomood Abbas från Pakistan som gått till botten i frågan.
Låga skatter och minimal byråkrati gjorde valet enkelt. Sverige var det mest attraktiva EU-landet att starta företagets risfabrik i.
- Vi kände oss inte trygga att investera i andra länder.
Sverige är rena himmelriket för företagarna. Det visar den rapport från EU-kommissionen om läget för de små och medelstora företagen i 19 europeiska länder under 2002.
Antalet myndigheter som måste kontaktas när någon anställs är lägst i Sverige.
Krånglig byråkrati minskar viljan att rekrytera ny personal mest i Grekland och minst i Sverige.
Byråkratin har sedan 1997 ökat minst i Sverige.
Den svenska bolagsskatten är EU:s näst lägsta efter Irland. Den ligger på 28 %.
Allt detta vet den nöjde pakistaniern Makhomood Abbas, som efter två års noggranna efterforskningar ratat åtta andra EU-länder och valde att investera 30 miljoner kronor i en risfabrik i Sverige.
- Det har gått så enkelt så vi knappt tror att det är sant. De andra EU-länderna lovade helt enkelt runt och höll tunt.
Det som jag nu läste upp är en bild direkt ur verkligheten från en företagare som har byggt upp sin fabrik nere i Åhus. För Makhomood liksom för alla andra som vill starta och driva företag handlar det om sjysta villkor, om trygghet i företagandet och om ett samhällsklimat som också kan ge trygghet för de anställda.
Det är precis så vi socialdemokrater ser på företagandet, och i ett större perspektiv på tillväxtens förutsättningar.
För oss socialdemokrater handlar företagande inte enbart om företagare eller det enskilda företagandet utan om ett helhetsperspektiv. Det gäller naturligtvis att alltid ha bra förutsättningar för nyföretagande, att främja en god kapitalbildning och att se till att forskning och utveckling genom effektiva innovationssystem kommer företagandet till godo. Men det gäller också att se till att skapa resurser till skola, vård, omsorg, infrastruktursatsningar och sociala trygghetssystem för att nämna något. Ett bra samhälle för medborgarna och företagen måste innehålla både-och.
Jag vill än en gång understryka att Sverige har en bra tillväxt. I nästan varje undersökning som görs på detta område får vi topplaceringar.
Europeiska kommissionens senaste uppföljning av Lissabonstrategin visar att Sverige är det land som har flest topplaceringar i de olika jämförelserna. Sverige framhålls av EU-kommissionen som ett föredöme. Man säger särskilt att Sverige är ett föregångsland när det gäller ekonomiska reformer, sysselsättning, miljö samt forskning och innovation.
Enligt World Economic Forums rapport om konkurrensförmågan i ett globalt perspektiv hamnar Sverige år 2003 på tredje plats när det gäller förutsättningar för företags konkurrenskraft, det vill säga hur sofistikerade företagen är och hur gynnsamt företagsklimatet är. Det är en förbättring mot förra årets sjätteplats.
En annan rapport rankar 29 länders förutsättningar att hantera framtidens utmaningar, till exempel i form av globalisering och teknisk utveckling. USA och Japan slår de flesta europeiska länder men inte Sverige, som rankas som nr 2.
Det innebär dock inte att vi kan slå oss till ro. Det sker hela tiden förändringar i vår omvärld som ställer krav på att vi följer med och utvecklas. Men det måste finnas trygghet i förändringarna. Det är då vi vågar ta steget. Detta är ett faktum som de borgerliga partierna tyvärr vägrar att förstå. Deras ständiga krav, så också i detta betänkande, på en uppluckrad arbetsrätt är beklagansvärt.
Vem tror egentligen att människor vågar bejaka nya förutsättningar i en värld som är otrygg? Vi socialdemokrater tror inte på det. Därför måste vi ständigt hålla emot dessa krafter som driver de frågorna.
I stället vill vi fokusera på utbildning och kompetensutveckling för alla, såväl företagare som anställda. Det är bara så vi kan vara med ute på marknaden och vara konkurrenskraftiga.
Herr talman! Vi vill se fler företagare och ge entreprenörer och innovatörer bättre möjligheter att omvandla sina idéer till framgångar. En ekonomi i balans har gett stabila förutsättningar med låga räntor och låg inflation. Regler och myndighetskontakter har förenklats. Flera skatter har sänkts. Regelförenklingsarbetet är en ständigt pågående process.
En viktig del av företagandet och innovationerna är tillgången till riskkapital. Det är rentav avgörande för företagen. Här har staten tagit en del av ansvaret när konjunkturen har dalat.
Samtidigt har vi kunnat konstatera att det har saknats finansieringsmöjligheter i tidiga skeden. Därför vill jag uttrycka mig positivt om regeringens initiativ att inleda förhandlingar med ett antal aktörer för att stärka rollen vid finansiering i tidiga skeden. Det är viktigt att hela samhället är med här. I första hand är det kapitalmarknaden som ska vara med på affärsmässiga grunder.
Herr talman! Jag avslutar med att yrka bifall till förslagen i näringsutskottets betänkande NU10 och avslag på samtliga motioner och reservationer.