Fru talman! Ingvar Eriksson har frågat mig om jag
är beredd att göra en utvärdering av den nya fiskela-
gens effekter för fisket, fiskarna och kustsamhällena
och om jag är beredd att föreslå några förändringar i
den nu gällande lagen.
Fiskelagen trädde i kraft den 1 januari 1994. Syf-
tet med den nya lagstiftningen var bl.a. att modernise-
ra och förenkla den drygt 40-åriga lagen om rätt till
fiske.
EU:s gemensamma fiskeripolitik är en långt ut-
vecklad gemenskapspolitik. Det innebär bl.a. att alla
medlemsländer omfattas av gemensamma fiskebe-
stämmelser. En relativt omfattande nationell fiskeri-
lagstiftning måste dock finnas vid sidan av EG:s reg-
ler, bl.a. för att kunna verkställa EG:s förordningar,
men även för att tillgodose behovet av bestämmelser
av rent nationell karaktär.
Sveriges medlemskap i EU har därför föranlett
kompletteringar av fiskelagstiftningen. Fiskelagen har
hittills ändrats vid fem tillfällen sedan år 1994. Ytter-
ligare ändringsförslag är för närvarande föremål för
riksdagsbehandling.
Regeringen har i en proposition om ändring i fis-
kelagen m.m. under år 1995 uttalat att en mer samlad
utvärdering av fiskelagstiftningen bör göras när ytter-
ligare erfarenheter vunnits av dess tillämpning och
deltagandet i den gemensamma fiskeripolitiken. Vid
riksdagsbehandlingen uttalade jordbruksutskottet att
utskottet delade regeringens uppfattning att den nya
fiskelagen och de förenklingar av fiskelagstiftningen
som genomförts liksom de nu etablerade principerna
om fisket fungerar väl. Utskottet instämde också i att
någon mer omfattande lagöversyn inte behövde göras
och hänvisade till regeringens uttalande om en samlad
utvärdering av lagstiftningen när ytterligare erfarenhe-
ter vunnits. Utskottet upprepade denna uppfattning i
maj 1997.
När det nuvarande gemenskapssystemet för fisket
inom EU infördes år 1983 fastslogs att politiken
skulle ses över efter 20 år. Europeiska kommissionen
har påbörjat arbetet med en sådan översyn inför år
2002.
Även inom Regeringskansliet bereds frågan om
översynen av den gemensamma fiskeripolitiken. I
detta arbete skall bl.a. EU-medlemskapets effekter på
svenskt fiske undersökas. Övervägandena skall ligga
till grund för det svenska agerandet inom gemenska-
pen vid översynen av den gemensamma fiskeripoliti-
ken. Det är lämpligt att fiskebestämmelser av rent
nationell karaktär, exempelvis de redskapsbegräns-
ningar som nämns i interpellationen, utvärderas i
anslutning till detta arbete.