Fru talman! Fisket är kanske inte den allra största
av näringar i Sverige om man tittar på dem som är
sysselsatta i primärproduktionen, men det är en näring
som är oerhört viktig i de delar av landet där den
finns. Då handlar det just om kustregionerna. Den är
också viktig därför att den i förädlingsledet ger råvara
för produktionen. Det råder alltså inget tvivel om att
fisket är viktigt.
Det är riktigt som Ingvar Eriksson säger, att yr-
kesfiskarna prioriterades i samband med arbetet med
regelverket för fisket. En politiker som mycket aktivt
verkade för detta var Jens Eriksson, moderat riksdags-
ledamot och ordförande i SFR.
Ingvar Eriksson ställer ett antal frågor i interpella-
tionen. Vi gör nu en samlad genomgång av hela den
gemensamma fiskeripolitiken. Det är då viktigt att
också titta på de mer specifikt nationella aspekterna.
Jag ser inget hinder för att den processen i de delar
som rör Sverige kan inledas ganska tidigt. Det är en
angelägen diskussion.
Vi skall ha klart för oss att begränsningen av till-
stånd för att fiska och använda olika redskap görs
utifrån olika aspekter men att den allra mest grund-
läggande aspekten är tillgången på den naturresurs det
handlar om, nämligen fisken. Det är inte krångliga
regler som lägger hinder i vägen, utan det handlar helt
enkelt om ett ansvarstagande för denna naturresurs.
Det är inte möjligt för oss att tilldela vare sig yrkes-
fiskare eller binäringsfiskare alltför stora möjligheter
att fiska, när vi vet att resurserna är begränsade och
att det ibland dessutom finns hot.
Ingvar Eriksson tar upp en speciell del av landet.
Vi har under senare tid sett nya hot, möjligen orsaka-
de av miljöstörningar. Vi har t.ex. uppenbarligen
reproduktionsstörningar när det gäller gädda och
abborre utmed delar av ostkusten.
Detta ansvarstagande, hänsynstagandet för fiske-
resursens del, måste vara det som ligger i botten. Vad
i övrigt gäller villkoren för att få utöva binäringsfiske
är det inte min uppfattning att våra regler är så oerhört
mycket mer begränsande eller krångliga än de danska
reglerna. Det är alltid svårt att göra en jämförelse
mellan två olika länder. Det går inte så enkelt att göra.
Den bedömning jag har kunnat göra säger mig att vi
egentligen inte har mer strikta eller besvärande regler
än vad man har i Danmark. Den viktiga grunden är,
det vill jag upprepa, tillgången på fiske.
En helt annan omfattande och spännande diskus-
sion som vi skulle kunna ägna oss åt har att göra med
utvecklingsmöjligheterna för de här delarna av landet.
Jag tror att det är oerhört viktigt att vi också för ost-
kustens del satsar på att utveckla förädlingsindustrin,
så att fisket i framtiden kan bli en ännu viktigare del
än vad det nu är för de här regionerna.