Hoppa till innehåll
PRESS
Swisha

Frivilligt stöd

Stöd med Swish

Stödet är frivilligt och påverkar aldrig redaktionella beslut.

Mottagare: Simon Axelsson

Lämna tomt för att välja belopp i Swish. Bankens beloppsgränser gäller.

Öppna Swish

Kontrollera att mottagarnamnet är Simon Axelsson och att beloppet stämmer i Swish innan du godkänner med BankID. Meddelande: PRESS0.

Swish till Simon Axelsson, 0761860127
Skanna QR-koden med Swish eller mobilkameran.

Du kan också öppna Swish själv och fylla i numret. Den här sidan kan inte kontrollera om en direkt Swish-betalning har genomförts. Kontrollera betalningen i Swish eller hos din bank.

Fler sätt att stödja PRESS0

Utforska PRESS0 · områden, sidor och verktyg
Anförande · kammaren

Svar på interpellation 1997/98:101 om om privatisering

Socialminister MARGOT WALLSTRÖM (s), 1998-02-12 (riksmöte 1997/98).

Talarens profil: röster, uttalanden och ansvar

Fru talman! Mot bakgrund av den upphandling

som sker av vissa vård- och omsorgstjänster i privat

regi och där lagen om offentlig upphandling tillämpas

har Lars Stjernkvist frågat mig om det går att finna en

lösning som gör det möjligt att förena kravet på

mångfald i vårdproduktionen med kravet på öppenhet

och demokratisk insyn.

Jag vill börja med att säga att vi är helt ense om

hälso- och sjukvårdens fundament; en demokratiskt

styrd vård, solidarisk finansiering och att vården och

omsorgen skall ges efter behov. Vi välkomnar också

båda alternativ till den traditionella driften i offentlig

regi, då detta kan ge ökad effektivitet inom hälso- och

sjukvården. Även för patienterna har de alternativa

driftformerna medfört positiva effekter, bl.a. en ökad

tillgänglighet till vård och omsorg och ett bättre be-

mötande.

Jag vill också säga att jag har förståelse för den

problematik som Lars Stjernkvist tar upp. Jag tror

dock att dagens system med solidariskt finansierad

och fördelad verksamhet går att kombinera med en

mångfald när det gäller produktion av vård och om-

sorg. Det finns emellertid brister på en del områden

som vi bör arbeta vidare med för att försäkra oss om

att vi har en korrekt upphandling av privata vårdgiva-

re och att vården speglar befolkningens värderingar

och behov.

För det första måste vi politiker vara lyhörda för

befolkningens behov och preferenser. En demokra-

tiskt styrd vård förutsätter att sjukvårdshuvudmännen

tar reda på vad befolkningen vill ha och vilken vård

och omsorg som de tycker är bäst. Det måste också

finnas ett samspel mellan politiker och de olika pro-

fessionerna för att ta till vara professionernas kunnan-

de i beslutsprocessen.

För det andra måste det finans en tillfredsställande

beställarkompetens. Detta är en förutsättning för att

befolkningen skall erbjudas en god service oavsett

driftsform. Vid val av vårdgivare bör verksamhetens

inriktning, tillgänglighet, kvalitet och kostnadseffek-

tivitet vara styrande. Det innebär inte att kortsiktiga

ekonomiska hänsynstaganden skall prägla upphand-

lingarna av vårdproducenterna. Tvärtom, beställaren

måste lägga stor vikt vid att ange vilka faktorer som

tillmäts betydelse och om möjligt också redovisa

angelägenhetsgrad i förfrågningsunderlaget. Detta

kommer sedan att ligga till grund i urvalsprocessen.

Vidare skall den som upphandlar, enligt lagen om

offentlig upphandling, dokumentera de skäl på vilka

ett anbud antagits och vad som i övrigt förekommit av

betydelse vid anbudsprövningen. Något hinder för

utomstående att ta del av detta dokument föreligger

inte. Därmed finns det möjlighet till en demokratisk

insyn i beslutsprocessen.

Det finns alltid utrymme för förbättringar när det

gäller beställarkompetensen inom kommuner och

landsting. Samtidigt vill jag understryka att kommu-

nerna och landstingen är på god väg att bygga upp

den här kompetensen, eftersom det även ligger i deras

egna intresse att höja denna kompetens, och jag tror

därför att vi med tillförsikt kan följa utvecklingen på

detta område.

Om politikerna är lyhörda för befolkningens be-

hov och preferenser och om det finns en bra beställar-

kompetens bör vi således kunna uppnå en urvalspro-

cess som inte bara tar hänsyn till kostnader utan också

till tillgänglighet och kvalitet. När det gäller huruvida

hälso- och sjukvårdstjänster skall upphandlas enligt

lagen om offentlig upphandling (LOU) eller ej vill jag

erinra om att regeringen vid regeringssammanträdet

den 8 januari 1998 beslutade att tillsätta en särskild

utredare för att analysera detta. Utredaren skall redo-

visa sitt uppdrag till regeringen senast den 15 mars

1999.

Förutom det jag nyss nämnt finns det ytterligare

samhällsinsatser som måste fungera för att garantera

att befolkningen ges möjlighet till insyn och bedöm-

ning av den vård som produceras, nämligen ett funge-

rande uppföljningssystem och en väl utbyggd tillsyn

av verksamheten. En hel del arbete återstår med att

utveckla bra uppföljnings- och utvärderingssystem.

Här är det viktigt att arbetet intensifieras. När det

gäller tillsynen av den verksamhet som bedrivs inom

hälso- och sjukvården vill jag peka på att Socialsty-

relsen numera också har ett tillsynsansvar över privat

producerad hälso- och sjukvård.

Enligt min mening går det således att förena en

solidariskt finansierad och fördelad vård och omsorg

med mångfald i produktionen. När det gäller frågan

om ifall lagen om offentlig upphandling bör tillämpas

vid upphandling av hälso- och sjukvårdstjänster eller

ej kommer detta att behandlas av den utredning som

regeringen nyligen beslutat tillsätta gällande detta.

Debatten

Hämtad sida: 6

6 rader

Källa: Sveriges riksdag. Originalet hos riksdagen Källfil hämtad 2026-10-13.

Socialminister MARGOT WALLSTRÖM (s): Svar på interpellation 1997/98:101 om om privatisering (1998-02-12) — PRESS0