Fru talman! Jag vill börja med att tacka för svaret
på min interpellation om hälsosamma bostäder. I går
diskuterade vi här i kammaren betänkandet Vissa
byggfrågor m.m., som egentligen var ett betänkande
med inriktning på miljöfrågor. I vilket fall skulle det
kunna vara en plattform för flera regeringsinitiativ i
viktiga frågor om miljö, tillgänglighet och säkerhet.
Då saknade vi någon ansvarig minister här.
Viktiga krav från kristdemokraternas sida är en in-
formationskampanj om ventilation i småhus. Flera
barnfamiljer har valt att bo i småhus. När nu kravet
på obligatorisk ventilationskontroll tas bort, måste
egenintresse och ansvar öka. Då tycker vi att det är
lämpligt att Boverket, Konsumentverket, Socialsty-
relsen och Byggforskningsrådet, som sitter inne med
gedigna kunskaper, genomför en informationskam-
panj som stöd för småhusägarna.
Ett program för allergisanering i förskolor och
skolor är mycket brådskande, för här har vi stora
problem. Allergierna ökar med en fördubbling varje
decennium. Undersökningar visar att normerna för
ventilation inte uppfylls av en stor procentandel av
skolorna. Ändå ställs kraven betydligt lägre än för
kontor, där vuxna, friska människor arbetar. Det nya
sättet att inreda skollokaler hemmiljömässigt måste
också följas av tid för städning.
Men nu skall jag gå till svaret på min interpella-
tion.
Fru talman! Jag har tre frågor i interpellationen.
På vilket sätt avser statsrådet verka för en tydlig,
långsiktig utveckling av byggforskningen? Svaret
från ministern är kunskap, forskning, utveckling av
byggprocess, förvaltning av byggnader, resurseffekti-
vitet och kretsloppslösningar. Vid en hearing i förrgår
hos Byggforskningsrådet framförde forskarna tids-
pressen under byggtiden som ett stort dilemma. Tids-
pressen i dagens byggprojekt gör ofta att tidsplanen
prioriteras framför de krav som bör ställas från kva-
litets- och miljösynpunkt. Den långsiktiga kvaliteten
måste vara det viktigaste. Vi måste kräva att det
byggs torra hus.
Ofta har vi ägnat oss åt att söka decimalerna i
byggnadsfysiska frågor, där vi har toppkunskap i
världen. Men kunskapen raseras när inte byggherrar-
na hinner invänta att betong och dylikt torkar. I bygg-
nader som utsätts för fukt händer saker som inte är
klart tvärpolitiskt utforskade. Inom den medicinska
och beteendevetenskapliga forskningen finns minst
kunskap om byggnaders hälsomässiga betydelse.
Också det ekologiska byggandet kan råka ut för rejäla
problem inom ett antal år på grund av fukt under
byggnadstiden. Skillnaden mellan teori och praktik är
för stor.
Min fråga till ministern blir därför: Har regeringen
diskuterat denna fråga och finns det någon möjlighet
till ekonomiska incitament för att hävda kvaliteten
före tidspressen? Ett hus skall ju hålla i hundra år,
eller vad vet jag. Jag har inte hört någon tidslängd för
en fastighet.
Vidare har jag inte fått fråga två som gäller be-
myndiganden besvarad. Byggforskningsrådet för-
stärks med 50 miljoner kronor. Men så är det egentli-
gen inte, för rådets resurser minskade mellan 1998
och 1999 från 164,4 miljoner till 114,4, och det finns
ingen förstärkning för år 2000. Snarare är det en
mindre kompensation för en större anslagsminskning.
Oklarheten vad gäller bemyndiganden gör det
omöjligt att arbeta långsiktigt. Tidigare regler tror jag
låg på 100, 60, 40, 25. Det skulle enligt uppgift kosta
100 miljoner att arbeta långsiktigt; resurser som inte
finns. Jag undrar: Är ministern medveten om detta?