Herr talman! Jag vet inte riktigt om jag fick svar på frågan varför man inte stöder vårt förslag. Jag sade i mitt anförande att det var 1 400 fall av självmord mot 500 dödade i trafiken. Jag sade också att 7 500 personer försöker begå självmord varje år. Man vet att dessa ofta återkommer.
Talen är alltså oerhört höga, och därför är jag förvånad över att man inte lägger mer pengar på detta och på ett mycket tydligare sätt stöder förslaget. Det gäller framför allt när jag vet, eftersom jag sitter i Folkhälsoinstitutets insynsråd, att man lägger mellan 60 och 90 miljoner på att flytta institutet till Östersund. Det hade väl varit bättre att lägga de pengarna på ett förebyggande arbete om barns och ungdomars psykiska ohälsa i landet. Det känns väldigt angeläget.
Frågan gäller fortfarande det som sägs i folkhälsorapporten. Om socialdemokraterna hade läst igenom den noga skulle de inte bara ha beskrivit läget och sagt att det är på gång, att det händer mycket, utan kanske också tillstyrkt flera av våra förslag i stället för att säga att de delvis är tillgodosedda. Då skulle de ha sagt att det händer för lite, att det måste ske mer i Sverige på det folkhälsopolitiska området. Det är just det som vi i alliansen säger.
Jag vill fortfarande ha ett svar av Marina på frågan varför de inte stöder förslaget om nolltolerans för självmord på grund av psykisk ohälsa.