Herr talman! I dag debatterar vi socialutskottets betänkande 2005/06:SoU18
Folkhälsa
. Redan inledningsvis vill jag yrka bifall till förslaget i betänkandet och avslag på samtliga reservationer.
Herr talman! Hälsa är ett subjektivt ord och upplevs olika av individerna. Även om man kan ha lite småkrämpor och även en hel del vällevnadssjukdomar kan den enskilda människan uppleva ett relativt gott hälsotillstånd. Man är medveten om att man äter lite för mycket och att man väger kanske lite för mycket. Man vet också att rökning och alkohol skadar kroppen, och man vet att även lite för lite motion gör att rörelseapparaten och den fysiska och psykiska hälsan går förlorad.
Allt detta vet den enskilde medborgaren, och ändå har vi så stora bekymmer i dag med vällevnadssjukdomar och beroende av olika stimulantia, till exempel alkohol, droger och rökning. Vi lever i ett paradigmskifte där medvetenheten om den osunda livsstilen och faran för sin egen kropps välmående växer fram starkt bland våra beslutsfattare, våra myndigheter samt bland invånarna i våra i kommuner och landsting.
När det gäller att skapa medvetenhet om det sunda och goda är vi en bit på väg. Mycket återstår i form av kunskap, forskning och information och av strategiska, återkommande översyner av folkhälsopolitiken, men vi är på väg, och vi har folket med oss.
Herr talman! I detta motionsbetänkande behandlas ett 80-tal motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2004 och 2005. Detta visar också på att de förslag till förbättringar som finns hos alla partier i vår riksdag är mycket angelägna. I detta betänkande är det också oftast så att motionerna är tillgodosedda och att arbetet är i full gång med utvecklingen av hälsopolitiken i den riktningen som påbjudits i motionerna. Detta är ju gott. Utgångspunkten för regeringen är just att hälsopolitiken har behov av stöttning och uppföljning. Det är förändringar som måste följas upp systematiskt, och detta gäller särskilt när många aktörer är på plats för att genomförandet av den nya folkhälsopolitiken långsiktigt ska bli gott.
Folkhälsoinstitutet ombildades 2001 och fick uppdraget att ansvara för den sektorsövergripande uppföljningen och utvärderingen av insatser inom folkhälsoområdet och att vara ett nationellt kunskapscenter för metoder och strategier på området. Resultatet redovisas i rapporter. Den första kom 2005 och följs nu upp av den folkhälsopolitiska skrivelsen, som kommer i maj. Bland annat har Folkhälsoinstitutet för budgetåret 2006 också uppdraget att redovisa alla indikatorer som institutet i samråd med andra aktörer identifierat. Detta ska ske i tidsserier så att vi kan utläsa just utvecklingstrender gällande den rådande folkhälsosituationen i landet. Här ska särskilt också beaktas socioekonomisk ställning, etnicitet och förutsättningarna för barns, äldres, funktionshindrades och homo- respektive bisexuellas hälsa. Rapporten kommer senast att lämnas 2009 till Socialdepartementet.
Herr talman! Det övergripande nationella målet för folkhälsan ska vara att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. För att nå detta mål krävs det ett långsiktigt, målinriktat och sektorsövergripande arbete inom samtliga sektorer som har ett avgörande för och ett inflytande över hur folkhälsan ska utvecklas.
I den folkhälsopolitiska rapporten 2005 föreslogs från Folkhälsoinstitutet att man skulle införa hälsokonsekvensbedömningar, att de skulle regleras på samma sätt som miljökonsekvensbeskrivningar och att man alltid skulle belysa, när det var möjligt, risker och hälsoeffekter fördelade på de socioekonomiska grupperna, kön och etniskt ursprung. I detta betänkande behandlas motioner i den andan, och utskottet avstyrker motionerna med hänvisning till den beredning som pågår inom regeringen. Majoriteten i utskottet skriver dock att det är väsentligt att hälsokonsekvensbedömningar används i så stor omfattning som möjligt. Det här görs också i en del av våra landsting och kommuner redan nu.
Herr talman! När det gäller ojämlikheter i hälsa och de regionala skillnaderna så måste ojämlikheterna motverkas så långt som möjligt. Hälsa, kvinnor, barn och ungdomar, individer med funktionshinder, integrationspolitiken, ja, överallt där det förekommer så är det vår främsta strävan att ojämlikheterna ska motverkas så långt som möjligt oavsett om det gäller nationell, regional eller lokal nivå. Av regleringsbrevet för Socialstyrelsen för budgetåret 2006 framgår att styrelsen ska redovisa utvecklingen av folkhälsan och de sociala förhållandena. Särskilt ska de grupper uppmärksammas som är eftersatta ur en hälsosynpunkt eller i socialekonomisk bemärkelse. Den här rapporteringen kommer att ske i slutet av denna månad.
I många motioner som behandlas i detta betänkande tas barns och ungdomars psykiska ohälsa upp, och dess yttersta konsekvens, suicid. Varje förlorat liv är ett misslyckande, och insatser riktade till barn och ungdomar och deras föräldrar för att förebygga psykosocial ohälsa måste utvecklas och utformas. Med anledning av utskottets tidigare tillkännagivande till regeringen har regeringen givit Socialstyrelsen och Folkhälsoinstitutet i uppdrag att ta fram ett nationellt program för självmordsprevention, och regeringen ämnar återkomma angående organisationsformer också när det gäller Institutet för psykosocial medicin och former för en central expertfunktion inom självmordsområdet. Utskottet vill också lyfta fram detta i texterna och är enigt om den kompetens som finns hos Nasp, Nationellt centrum för suicidforskning, och vikten av det arbete som Riksorganisationen Spes utför när det gäller stöd, självmordspreventionsarbeten och stöd till efterlevande.
Herr talman! Det finns alla möjligheter att utveckla området en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Socialstyrelsen har i en rapport 2005 pekat på en rad åtgärder och att indikatorer och mätbara mål behöver utvecklas inom området. Utgångspunkten i arbetet är att det traditionella vårdande och behandlande synsättet i större utsträckning måste gå hand i hand med det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande synsättet. När man kartlägger den basala, nära sjukvården på vårdcentralerna visar det sig att det bedrivs ett systematiskt hälsoarbete i form av program och rutiner för rökning, övervikt, matvanor och fysisk aktivitet, men det är mindre vanligt när det gäller alkohol och stress. En minoritet av vårdcentralerna har också program där man erbjuder hälsokontroller och hälsosamtal.
Rutiner, program för levnadsvanor, livstidsrelaterad ohälsa och psykisk ohälsa är sjukdomsområden där metoder för det förebyggande arbetet bör utvecklas. Här har regeringen i sitt regleringsbrev för 2006 till Socialstyrelsen givit direktiv att redovisa arbetet med att ta fram indikatorer för en nationell uppföljning inom målområde 6, En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Rapporten bereds inom Regeringskansliet, och uppdraget att ta fram indikatorer fortlöper. Sammantaget är det så mycket i de motioner som har lagts fram som stämmer överens med vad utskottet tycker, men det finns ingen anledning i nuläget att föregå den beredning som görs inom Regeringskansliet på detta breda område.
Herr talman! Till stor del finns det en samsyn kring de motioner som behandlas i betänkandet och frågor gällande spektrumet på de olika politikområdena inom folkhälsopolitiken. Ett av målområdena är nr 8, Trygg och säker sexualitet och en god reproduktiv hälsa. Ett av kraven är förbättrade och fler ungdomsmottagningar, där ett kunskapsbaserat preventivarbete kan utföras på bredare front än i dag. Jag vill lyfta fram motion So699, där man kräver att alla ungdomar ska ha möjlighet till kontakt med ungdomsmottagningar och att det är viktigt att alla killar känner sig välkomna till ungdomsmottagningarna. I proposition 2005/06:60,
Nationell strategi mot hiv/aids och vissa andra smittsamma sjukdomar
, som just har lagts på riksdagens bord, gör regeringen följande bedömning: "Ungdomsmottagningar och motsvarande verksamheter bör bättre tas till vara som en hörnsten i det förebyggande arbetet bland ungdomar. Särskilda ansträngningar bör göras för att nå ut till pojkar. Särskild uppmärksamhet bör även riktas till unga vuxna." Regeringen säger också att Socialstyrelsen bör ges i uppdrag att ta fram just ett kunskapsunderlag och tydliga riktlinjer för hur ungdomsmottagningarna i vårt land och liknande verksamheter ska kunna bedriva ett kunskapsbaserat preventivt arbete riktat till barn och unga vuxna.
En av de bestämningsfaktorer som ligger under målområdet är oskyddat sex. Här har studier visat att vart fjärde samlag sker utan preventiva medel och utan önskan att få barn. STI-sjukdomarna kan bekämpas om människor skyddar sig, och individer kan undgå att i värsta fall drabbas av väldigt svåra komplikationer såsom ofrivillig barnlöshet genom klamydiainfektion, livmoderscancer genom kondylom eller hjärnhinneinflammation genom herpes och i värsta fall en hivinfektion där bot saknas och där smittade även riskerar stigmatisering och diskriminering.
Herr talman! Avslutningsvis vill jag i detta anförande om ett så stort politiskt område som folkhälsan, och där så många motioner väckts, ta upp målområde 9 om ökad fysisk aktivitet och målområde 10 om goda matvanor och säkra livsmedel. Jag kan inte låta bli att ta upp dessa vanliga, vardagliga fritidsaktiviteter för barn och unga, vuxna och gamla i samhället.
Man behöver faktiskt inte springa maraton, herr talman, eller gå till en träningsstudio tre gånger i veckan för att förbättra sin kondition. Om man börjar med att gå runt kvarteret och sedan försöker utöka detta genom att gå lite längre för varje gång som man är ute och går har man gjort en hel del för att förbättra sin kondition. Om man letar efter nyckelhålsmärkta varor i livsmedelsbutiken och går förbi godishyllan fler gånger än man gräver i den når man också resultat vad gäller den egna hälsan.
Man kan påbörja ett friskare liv för att därmed minska risken för vällevnadssjukdomar senare i livet. Det är så enkelt som att ifall man inte sköter om sin kropp så har inte själen någonstans att bo heller.