Herr talman! Socialutskottets betänkande
Folkhälsa
behandlar 57 motioner från 2004 och framåt. Totalt är det alltså 84 yrkanden som utskottet har tagit ställning till. Utskottsmajoriteten har valt att avstyrka samtliga kreativa förslag som riksdagsledamöterna har tagit fram i sina motioner.
Eftersom Miljöpartiet finns med på 8, varav 7 egna, av de totalt 23 reservationerna förstår ni att jag inte till alla delar instämmer i utskottsmajoritetens ställningstagande. Jag tror dock inte att motsättningarna egentligen är så stora när det gäller folkhälsofrågor. I huvudsak uppfattar jag att vi drar åt samma håll.
Miljöpartiet instämmer exempelvis i utskottets tydliga konstaterande att målet för det nationella folkhälsoarbetet ska vara att skapa förutsättningar för en god hälsa på lika villkor åt alla. Jag tror även att de flesta, liksom jag, känner stor sympati för de ganska likartade motionerna från Folkpartiet och Vänsterpartiet om hälsokonsekvensbedömningar, både lokalt och nationellt, inför politiska beslut. Miljöpartiet hade mycket väl kunnat ställa sig bakom den gemensamma reservationen från Vänsterpartiet och Folkpartiet.
Ställningstaganden från utskottets sida tycker jag är en balansgång. Jag tror att det är många med mig som tycker att det tassas mycket och ryts för lite. När det till exempel redan pågår ett utvecklingsarbete på ett område och när många instanser ute i samhället tillämpar det som efterfrågas i motionen kan det om utskottet och riksdagen ställer ett krav uppfattas som att man slår in öppna dörrar.
Jag kan hålla med om att man inte ska kritisera i onödan, men det kan i så fall också bli svårt att synliggöra de olika partiernas politik. Jag tycker att det var väldigt svårt att avgöra om det var rätt att reservera sig eller att inte reservera sig till exempel i fråga om hälsokonsekvensbedömningar. Med hänsyn till hur det faktiskt ser ut ute i verksamheten i många kommuner och hur Folkhälsoinstitutet arbetar valde jag den här gången att tassa, att följa utskottsmajoriteten och avstå från en markering. Det betyder emellertid inte att jag har någon lägre ambition än Folkpartiet och Vänsterpartiet när det gäller att få till en lagstiftning för hälsokonsekvensbeskrivningar.
Herr talman! Eftersom jag avstod från att ställa mig bakom reservationen från Folkpartiet och Vänsterpartiet om hälsokonsekvensbedömningar, trots att det egentligen är mitt partis politik, med motivet att bollen redan är i rullning, förstår ni säkert att jag inte är särskilt förvånad om andra partier väljer att behandla förslaget från mitt parti på samma sätt. Skulle emellertid Folkhälsoinstitutets utvecklingsarbete kring hälsokonsekvensbeskrivningar stanna upp är jag övertygad om att det går att samla en majoritet i riksdagen bakom Vänsterpartiets och Folkpartiets förslag.
Av samma anledning är jag övertygad om att om vi inte inom ett par år väsentligen har ökat våra kunskaper kring orsakerna bakom de tydliga skillnaderna i folkhälsa mellan grupper av olika etniskt ursprung i vårt land, kommer det att finnas en majoritet i riksdagen som driver igenom det förslag som nu avstyrks på den punkten. Den gemensamma reservationen nr 6 från Miljöpartiet och Vänsterpartiet om krav på fördjupade studier är egentligen ett självklart krav för alla partier i riksdagen. Men vi gör helt klart olika bedömningar av vikten av att markera olika frågor inom ramen för folkhälsopolitiken.
I de budgetförhandlingar som just nu pågår råkar jag känna till att det kommer förslag från regeringen som till stor del möter upp mot de krav som Miljöpartiet ställer beträffande krav på trygga och goda uppväxtvillkor i vår reservation nr 11. Vi har nog alla väntat på att det ska komma en större satsning på barn och unga med psykiska besvär. Som jag förstår det sker det nu, trots att utskottet avstyrker vår motion i frågan. För mig är det naturligtvis självklart inte särskilt viktigt om vår motion bifalles eller inte. Det viktiga är naturligtvis att riksdagen beslutar - när förslaget kommer - att öka satsningarna på alla de barn och unga som har behov av ökat stöd.
Miljöpartiet har även motionerat om behovet av att vi inför ett nationellt barnhälsoindex. Vi har gjort det med inspiration från Rädda Barnen. Det finns många undersökningar som visar att det råder brist på systematik och brist på kunskap kring hur barn har det i vårt land. Barn är utsatta för så mycket nytt i vårt snabba och föränderliga samhälle. Det är så mycket som stressar. Vi har i vår motion särskilt pekat på stress som en ny ohälsofaktor som spelar allt större roll i barnens uppväxtmiljö.
Egentligen tror jag att samtliga partier i riksdagen skulle ha kunnat ställa sig bakom de yrkanden som behandlas under rubriken
Trygga och goda uppväxtvillkor
i Miljöpartiets motioner So691 och So699 och faktiskt även stå bakom de reservationer som är kopplade till motionerna. Men ni andra kanske var bättre informerade än vad jag var om vad som var på gång i tilläggsbudgeten.
Det är naturligtvis bra med ökade resurser som går till förebyggande insatser och till barn och unga med stora behov. Det kanske kan tyckas onödigt att reservera sig när nu saker är på gång med nya pengar till området, men jag tycker ändå att det är viktigt med en särskild markering. Jag yrkar därför bifall till reservation 12. Jag har valt den. Avsikten med debatterna - som jag har sagt tidigare i riksdagen - och vårt arbete samt voteringarna är inte bara resultatet utan också att de olika partiernas politik ska bli synlig.
Förmodligen är vi också tämligen överens i frågan om buller. Utskottet har tidigare framfört sitt ställningstagande. Det är ett tilltagande hälsoproblem. Inte minst barnen far i allt större utsträckning illa. Kraftiga insatser måste snarast till om inte de flesta i vårt samhälle ska drabbas av verkligt allvarliga bullerskador. Att vi inte får något stöd i utskottet för ett sådant krav beror antagligen inte på att utskottsmajoriteten i den frågan har en annan uppfattning än den vi i Miljöpartiet har när det gäller allvaret i de tilltagande bullerproblemen. Jag utgår från att orsaken till att motionen om buller avstyrks är att man anser att bollen redan är i rullning. Man anser att det redan görs mycket och att problemen är på väg att hanteras. Jag tror däremot inte att utskottets majoritet i den här frågan anser att problemen med buller är på väg att lösas. Så starkt tror jag inte att utskottets ställningstagande i den frågan ska tolkas. Hanteringen av frågan om buller är därför ett exempel på hur svårt det är att tyda ut vad betänkandena egentligen säger. Jag tror att majoriteten ser allvarligt på problemet med buller men att man har förtroende för att regeringen jobbar på efter bästa förmåga. Därför tycker man inte att det behövs någon ytterligare signal från riksdagen. Men Miljöpartiet står naturligtvis bakom även den reservationen.
Orsaken till att jag väljer att yrka bifall även till reservation 16 är att den skiljer sig något från övriga reservationer. När det gäller problemet med elöverkänslighet vet jag att det inte finns en majoritet i riksdagen. Avslag på motioner inom det ämnesområdet beror inte på att man anser - som för övriga motioner där jag har gissat vad man anser - att man är på väg att lösa problemet. När det gäller elöverkänsliga fortsätter samhället att förneka fakta. Man väljer att blunda för att tusentals människor lever i misär på grund av en skada som vetenskapen ännu inte förstår sig på.
För mig är det svårt att förstå varför riksdagen inte skulle kunna peka med hela handen och lägga fram regler som gör det möjligt för kommuner att inrätta områden som skyddas från den typen av påverkan som de människorna tar skada av. Lågstrålande zoner efterfrågas, men lagen ger i dag inte möjlighet att försvara sådana områden. Jag tror att det är en av de största och dyrbaraste misstagen vi begår i dag.
Den kanske mest intressanta motionen som Miljöpartiet väckte under allmänna motionstiden och som behandlas i det här betänkandet är den om vad hushållskemikalier och kemi i vardagsmiljön betyder för folkhälsan. Den skulle jag kunna prata länge om, men jag ser att talartiden närmar sig sitt slut.
Jag tänkte bespara kammaren några fler omröstningar, men jag tycker ändå att ni ska läsa Mj592. Visst har ohälsa många andra orsaker, och jag vill inte påstå att det här är den gyllene lösningen. Men det finns många okända substanser runtomkring oss, och de blir fler och fler för varje år. Det kommer rapporter om att man har hittat nya främmande ämnen i blodet, i fettceller och ibland även i hjärnceller på djur och människor. Vår vardagsmiljö håller helt enkelt i snabb takt på att bli alltmer främmande för de biologiska varelser vi är, och livsmiljön vi vistas i blir alltmer olämplig. Att ohälsa, både fysisk och psykisk ohälsa, frodas i en sådan miljö är inte konstigt.
Naturligtvis står vi bakom samtliga våra reservationer, även dem jag inte har hunnit att argumentera för. Egentligen borde jag yrka bifall till dem allesammans. De tar upp så oerhört angelägna frågor. Men jag gör som kulturen är i kammaren, nämligen att jag för tids vinnande nöjer mig med att yrka bifall till reservationerna 12 och 16.
För övrigt, herr talman, anser jag som vanligt att Banverket snarast möjligt ska bygga dubbelspåret mellan Falun och Borlänge.