Herr talman! Folkhälsopolitikens första och mest övergripande mål är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Det betyder att vi inom alla politikområden bör beakta folkhälsoperspektivet och skapa strukturer som stöder hälsa och motverkar ohälsa.
Ett samhälle med minskade klyftor mellan människor är ett samhälle med en god folkhälsa. Jämlikhet, jämställdhet och värnandet om den generella välfärden blir därför angelägna. Det ska ställas i kontrast till ett samhälle där individen utlämnas till sin egen förmåga och där skillnader mellan människor i form av inkomst, utbildning med mera näst intill premieras.
Sverige är på många sätt ett föregångsland när det gäller folkhälsoarbetet. Det handlar om barn- och mödravård, vaccinationer, bra bostäder, utbildning och en generell välfärd med syfte att utjämna de socioekonomiska klyftorna. Men trots ett gott arbete så finns det mer att göra.
I den rapport som Socialstyrelsen lade fram häromdagen om de sociala förhållandena i Sverige kan vi se att fler har det bättre men att polariseringen ökar. Det är något som vi vet också har en direkt korrelation till hälsan.
Vi i Vänsterpartiet menar därför att folkhälsoarbetet och kopplingen till att minska klyftorna i samhället måste tydliggöras. Det betyder satsningar på arbete, bra utbildning, integration och värnandet av den generella välfärden. Det betyder inte skattesänkningar eller sänkta ersättningsnivåer i sjukförsäkringen.
Herr talman! Det finns ett antal områden i folkhälsoarbetet som särskilt behöver uppmärksammas. Jag vill nu lyfta fram några som Vänsterpartiet arbetar för och som finns i betänkandet. Vänsterpartiet har åtta reservationer i betänkandet.
Den psykiska ohälsan har ökat alarmerande. Alltfler uppger att de har symtom som oro, sömnsvårigheter och nedstämdhet. De som upplever mest symtom av psykisk ohälsa är unga kvinnor i åldern 18-29 år. Den psykiska ohälsan lindras i dag i många fall med läkemedel. Det lindrar naturligtvis, men de förebyggande insatserna är få, och det är de som är viktiga. Den riktigt alarmerande ökningen av psykisk ohälsa återfinns bland barn och unga. Det är särskilt allvarligt eftersom det grundlägger det fortsatta hälsotillståndet för resten av livet. Vi anser att i debatten om psykiatrin saknas i dag den kanske viktigaste delen, det förebyggande, preventionen. Förebyggande insatser är alltid att föredra, både för individen och för samhället. Det råder även en viss oklarhet på myndighetsnivå om vem som har det övergripande ansvaret för det preventiva psykiatriska arbetet. I vår motion om psykiatrisk hälso- och sjukvård lyfter vi upp behovet av insatser mot psykisk ohälsa. Vi anser att ett folkhälsomål avseende den psykiska hälsan bör formuleras.
Statens folkhälsoinstitut har i sin folkhälsopolitiska rapport 2005 särskilt uppmärksammat mäns våld mot kvinnor. I betänkandet vi diskuterar behandlas också en motion som berör detta problem. Motionen föreslår ett nytt folkhälsomål: frihet från könsrelaterat våld.
Folkhälsoinstitutet skriver i sin rapport: "Könsrelaterat våld är ett uttryck för strukturellt kvinnoförtryck och bristande jämställdhet i samhället. Mörkertalen är stora när det gäller att uppskatta förekomsten av könsrelaterat våld i befolkningen. Den verkliga våldsbrottsligheten brukar uppskattas till åtminstone tre gånger så stor som den polisrapporterade." Folkhälsoinstitutet säger också att frihet från könsrelaterat våld bör bli ett nytt delmål inom folkhälsopolitiken.
Vi menar att detta är ett viktigt ställningstagande som underlättar arbetet med att föra ut problemen från en snäv inom-familjen-problematik till att ses som ett samhällsproblem där halva befolkningen - kvinnorna - är särskilt utsatta. Det är, om man ska göra en drastisk jämförelse, en betydligt mer påtaglig pandemi än fågelinfluensan.
Herr talman! Vi måste fortsätta att diskutera och fördöma mäns våld mot kvinnor, både här i kammaren och ute på gator och torg. Nyss var det ledamöterna i justitieutskottet som diskuterade frågan, och nu är det vi i socialutskottet som fortsätter den här diskussionen. Det är viktigt att vi gör det. Mäns våld mot kvinnor är ett stort folkhälsoproblem. Så småningom tror jag också att vi kommer att enas om ett nytt mål inom folkhälsopolitiken: frihet från könsrelaterat våld.
Regeringen gav i juli 2005 Socialstyrelsen och Statens folkhälsoinstitut i uppdrag att ta fram underlag till ett nationellt program för att förebygga självmord. Jag tror att vi är överens om att det är ett viktigt och nödvändigt uppdrag, och det har också kommenterats tidigare under debatten. Ett enigt socialutskott har också som bekant lämnat tillkännagivanden i frågan. Det nationella programmet för självmordsprevention ska bidra till att minska antalet självmord och självmordsförsök i befolkningen.
Det finns studier som tyder på att självmordstankar och självmordsförsök är betydligt vanligare bland homosexuella, bisexuella och transpersoner än bland befolkningen generellt. Vänsterpartiet anser att det är angeläget att analysera huruvida samhällets fördomar och den förhärskande heteronormativiteten tar sig uttryck i ökad självmordsfrekvens hos HBT-personer. Det är därför vi har motionerat om att regeringen bör ge Statens folkhälsoinstitut och Socialstyrelsen ett tilläggsdirektiv där det framgår att HBT-personers situation samt verktygen för att förebygga självmord inom denna grupp ska redovisas särskilt inom ramen för det nationella programmet för självmordsprevention. Tyvärr fick vi inte majoritet för vårt yrkande i utskottet.
Herr talman! Jag vill ta upp ytterligare en fråga som Vänsterpartiet fortsätter att envist argumentera för, nämligen folkhälsoläget för utrikesfödda svenskar. Vi som deltar i denna debatt vet att det finns stora skillnader i hälsa mellan utrikes- och inrikesfödda svenskar där alltså utrikesfödda har sämre hälsa. Och det gäller inte bara utrikesfödda; nyligen kunde vi läsa meddelanden från FN:s särskilde rapportör Paul Hunt som påtalade ohälsa bland samerna och bristande insatser för den gruppen.
Folkhälsoinstitutet har i en rapport presenterat folkhälsoläget för utrikesfödda svenskar. Rapporten visade att det finns överrisker för insjuknande i hjärt- och kärlsjukdomar och psykisk ohälsa hos flera invandrargrupper jämfört med svenskfödda. Det räcker inte att vi konstaterar att läget är så här. Vänsterpartiet anser att det krävs riktade åtgärder och har därför föreslagit att Folkhälsoinstitutet bör få i uppdrag att fördjupa studien om utrikesfödda och återkomma med förslag till åtgärder.
Herr talman! Regeringen har aviserat att den ska komma med en skrivelse,
Folkhälsopolitisk rapport
, under våren 2006. Vi lär alltså få anledning att fortsätta debatten om dessa viktiga frågor.
Avslutningsvis, herr talman, står jag självklart bakom Vänsterpartiets samtliga reservationer, men för tids vinnande yrkar jag bifall endast till reservation 2.