Herr talman! Görel Thurdin har frågat mig om vi i
Sverige kommer att fortsätta att ha en frivillig över-
enskommelse mellan industri och stat om marknads-
föring av bröstmjölksersättningar. Görel Thurdin har
vidare frågat mig om hur Sverige agerar internatio-
nellt vad gäller den internationella koden om mark-
nadsföring av bröstmjölksersättningar samt om hur
arbetet följs upp i Sverige.
Som Görel Thurdin mycket riktigt säger i sin in-
terpellation pågår det sedan januari ett arbete för att
revidera den svenska versionen av koden. Det sker i
en arbetsgrupp tillsatt av Socialstyrelsen i syfte att
förnya de svenska allmänna råden om marknadsföring
av bröstmjölksersättningar. Dessa har sin grund i den
internationella koden men har inte skrivits om sedan
1983.
Jag tycker att det är bra att det görs en förutsätt-
ningslös genomgång och uppdatering av de tidigare
allmänna råden. Det gäller även frågan om innehåll i
och lämplighet av en fortsatt frivillig överenskommel-
se om marknadsföringens utformning. Arbetsgruppen
avser att presentera sitt preliminära förslag för Soci-
alstyrelsen i september 1996. Dessförinnan skall ock-
så en referensgrupp ha beretts möjlighet att komma
med synpunkter på förslaget. Jag varken kan eller vill
föregripa arbetsgruppens slutsatser om den nya ut-
formningen av den svenska "koden" eller nu ta ställ-
ning till frågan om en fortsatt frivillig överenskom-
melse.
Jag har förståelse för Görel Thurdins oro för im-
port av mjölkersättningsprodukter vars bruksanvis-
ning och varningstext inte följer kodens föreskrifter.
Men också i denna fråga, liksom när det gäller den
svenska "kodens" legala status, vill jag invänta resul-
tatet av arbetet i den tidigare nämnda arbetsgruppen.
Mot bakgrund av gruppens slutsatser och förslag kan
det eventuellt finnas skäl att överväga ytterligare
reglering av marknadsföringen av bröstmjölksersätt-
ningar och andra produkter, som på olika sätt kan
bara negativa för den naturliga amningsprocessen.
Konsekvenserna av en eventuell reglering måste ock-
så analyseras noga.
Sverige agerar internationellt på flera plan. Inom
WHO har Sverige varit starkt pådrivande i arbetet
med de olika resolutioner som har antagits till stöd för
kodens efterlevnad och dess praktiska tillämpning
också i tredje världen. Genom SIDA inriktas arbetet i
biståndshänseende mot främst tre områden. Inom
ramen för multilaterala möten i WHO och FN:s barn-
fond stöder SIDA arbetet med att kontrollera efterlev-
naden av den internationella koden. SIDA stöder i
dessa sammanhang en strikt tolkning av koden. Bl.a.
var SIDA delansvarig för framtagandet av Innocenti-
deklarationen år 1990 om främjande av amning. I det
bilaterala biståndsarbetet bistår SIDA samarbetslän-
derna med informationsmaterial och kunskapsför-
medling på övergripande nivå om amningens betydel-
se. SIDA stöder även ett antal frivilligorganisationer.
Som exempel kan jag nämna International Baby Food
Action Network, det internationella nätverket av am-
ningsorganisationer som bl.a. bevakar efterlevnaden
av koden och rapporterar överträdelser, samt World
Alliance för Breast-feeding Action, som samlar repre-
sentanter för multilaterala fora och gör punktinsatser
inom olika temaområden varje år. SIDA har också via
enheten för internationell barnhälsovård vid universi-
tetssjukhuset i Uppsala anordnat seminarier om den
internationella kodens tillämpning i olika länder.
Amningsfrekvensen i Sverige har på senare år
glädjande nog ökat. Sedan år 1991 har andelen am-
made barn vid sex månaders ålder stigit med nästan
15 % till ca 65 %, vilket är anmärkningsvärt då am-
ningsfrekvensen redan tidigare var en av de högsta i
världen. Den positiva utvecklingen beror bl.a. på
initiativet om amningsvänliga sjukhus, Baby Friendly
Hospitals, som lanserades globalt av Unicef och in-
troducerades i Sverige 1992.
De amningsvänliga sjukhusen är ett uttryck för
den svenska uppföljningen här hemma. Utöver det gör
de olika ansvariga myndigheterna uppföljning inom
sina respektive områden. Livsmedelsverket kontrolle-
rar sammansättning, kvalitet och märkningskrav på
bröstmjölksersättningar. På detta område har den
internationella koden blivit tvingande genom EU:s
regler. För reklam och annonsering gäller marknads-
föringslagen som faller inom Konsumentverkets an-
svarsområde. Beträffande kodens tillämpning i sjuk-
vården, donationer från industrin, information till
föräldrar m.m. ligger ansvaret främst på sjukvårdshu-
vudmännen, Socialstyrelsen och Folkhälsoinstitutet.