Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservation 2 och reservation 4.
Kan man göra en bil av kapsyler? Faktum är att om varje svensk lämnar in alla sina kapsyler till återvinning räcker stålet till 2 200 personbilar.
För varje kilo hårdplast som återvinns sparar vi en liter olja. Man sparar 95 procent av energin om man gör aluminium av återvunnet material jämfört med om man gör det av jungfruliga råvaror. Om varje svensk källsorterar ytterligare ett halvt kilo aluminium - kaviartuber och matformar - skulle det kunna innebära att 4 300 ton mer aluminium än i dag kunde återvinnas. Det motsvarar en energibesparing på 25 000 kubikmeter olja och räcker till att värma upp 10 000 småhus.
Mängden hushållsavfall motsvarar ungefär 530 kilo per person, enligt gamla uppgifter från 2004. Samtidigt är hushållsavfallet endast en del av allt det avfall som blir resultatet av vårt samhälles alla verksamheter.
När vi ska strukturera upp avfallet i Sverige, i EU och i det här betänkandet talar vi om avfallshierarkier, alltså hur vi hanterar avfallet. Första prioritet är att förebygga uppkomst av avfall. Så står det. Sedan kommer återanvändning. Det är de retursystem vi har på flaskor och sådant. Därefter kommer den intressanta återvinningen, och det tredje är omhändertagande. Det är när vi inte vet riktigt vad vi ska göra av avfallet.
Återvinningen är det som är ganska intressant. Här lurar också dolda saker. Det är här vi har all insamling av papper, plast, glas och metaller. Man talar om materialåtervinning eller om energiåtervinning. Det sista handlar i stort om förbränning av avfall.
Samtidigt som det finns uttalat att man i sista hand ska förbränna förekommer en uppbyggnad av stora förbränningsanläggningar runt om i Sverige. Visserligen är det alldeles ny teknik och delvis fantastisk sådan, jag har själv varit och studerat den, men när man investerar i de här stora förbränningsanläggningarna innebär det också att man vill ha full effektivitet i dessa. Därmed blir incitamenten för att minska avfallsmängderna svagare.
Ökad förbränning gynnar inte återvinningen. Återvinningen är viktig och förbättrar miljön. Den sluter kretsloppen. Det har varit vägledande för svensk miljöpolitik sedan den första kretsloppspropositionen antogs i början av 90-talet. Det är också grunden för EU:s avfallshierarki, som är styrande gentemot medlemsländerna. Det var en viktig grund för den överenskommelse för 2006 års statsbudget som är en del i den gröna skatteväxlingen. Då beslutades om en särskild skatt på avfallsförbränning, den så kallade BRA-skatten. Vi är relativt duktiga i Sverige på att källsortera, men vi kan bli bättre.
Samtidigt som återvinningen ökar, ökar också förbränningen av avfallet, dels beroende på att vi har ett deponeringsförbud, dels beroende på en ökad konsumtion. Flödet av förpackningar och produkter kan nog sägas vara rikligt. Att försöka utveckla återvinningen och sorteringen så att man kan sortera ut materialet och inte bara förpackningen är ett välkommet förslag som det står om i det här betänkandet. Man pratar om materialströmmar som ska utvecklas. Det är väldigt intressant, och jag hoppas verkligen att vi kan komma dit.
Två viktiga motioner tas upp i betänkandet. Jag vill börja med den som handlar om biogas. Att använda de restprodukter som kommer från matproduktion i olika former på ett effektivt och smart sätt är att producera biogas genom rötningsprocesser. Det är ypperligt.
Det fungerar utmärkt att göra biogas av gödsel från djur, av restprodukter från livsmedelsproduktionen, av vallodling, ja, i stort sett av allt organiskt material som finns. Det innebär också att biogas blir energieffektivt för transportmedel eftersom det går att köra bilar, bussar och tåg på.
Det blir också en rötrest kvar som går att använda på nytt i odlingen. Men då måste den vara av en säker kvalitet så att man inte bidrar till att sprida ut tungmetaller eller andra icke positiva restprodukter på åkern. Det är vad reservation 2 handlar om. Det är oerhört viktigt att veta att de restprodukter som man låter gå tillbaka i odlingarna är okej.
Jag ser att det nu finns en mycket mer positiv syn på det här sättet att omhänderta och utnyttja energin i det organiska avfallet, och många intressanta biogasprojekt är på gång. Jag tror att det kan finnas ett samband med att man inser att det är smart, effektivt och även ekonomiskt lönsamt.
Den andra viktiga motionen i betänkandet gäller problemet med strandstädningen på kusten, framför allt på västkusten. År efter år flyter det iland mängder av avfall som havet transporterar till den svenska västkustens kommuner. Det innebär kostnader, och det innebär problem när det gäller vem som ska utföra den eviga strandstädningen. Det är ingen engångsföreteelse. Det är snarare med hundra procents säkerhet återkommande problem.
Att kommunerna har ett renhållningsansvar vet vi. Men är det samma sak som att hålla kustremsan ren från globala sopor som flyter iland år efter år? Det känns inte som samma sak. I vart fall gör kommunerna sitt bästa för att hålla efter sina kuster och många områden som dessutom är naturreservat. Det är dessa kuster som vi ska marknadsföra kommunerna med. Jag tror att de flesta kustpolitiker, oavsett parti, ser den här frågan och förstår den på ett annat sätt än man kanske gör om man inte bor nära den här nedskräpningen.
Det hade varit bra att försöka hitta en annan lösning än att bara bolla det här problemet tillbaka till de små kustkommunerna. Det här är ändå väldigt viktigt för många människor och djur som trivs på de skräpfria kuster som vi vill ha. Men kanske skräpet ska få ligga kvar i framtiden. Trots alla överenskommelser är problemen kvar. Många av våra kustkommuner lider av en sinande åretruntbefolkning med minskat skatteunderlag som följd men med lika mycket nedskräpning eller mer.
Till sist i betänkandet kommer frågan om förorenade områden. Det är ett större problem än man kanske tror. Och det finns många mycket förorenade områden utan någon ansvarig.
Centerpartiet har i en motion talat om att skydda nuvarande verksamhetsutövare från ekonomiskt saneringsansvar vid miljöföroreningar orsakade av tidigare ägare. Det är intressant, för vi hade en debatt här i kammaren i höstas om ett utökat miljöansvar där förslaget om ansvarsgenombrott just betydde det. Man fick absolut inget stöd av Centern eller de övriga högerpartierna, kan jag säga. Ansvarsgenombrottet hade gjort det möjligt att ställa tidigare förorenare mot väggen. Det ville man inte, och det kan vara viktigt att tala om det som avslutning i den här debatten.