Fru talman! För snart 53 år sedan öppnades helve-
tets portar på jorden. Den syn som mötte de allierade
styrkorna när de intog koncentrationslägret Auschwitz
kan endast beskrivas av dem som var med. Författaren
och nobelpristagaren Elie Wiesel var en av dem. Han
sade senare att det är nödvändigt att minnas, ty om vi
glömmer det förflutnas förbrytelser är vi dömda att
upprepa dem. Han menade att om man kan döda ett
folk, kan man döda alla.
I denna stund går 20 svenskar runt i baracker, gas-
kammare och krematorier i Auschwitz. De leds av
statsrådet Thage G Peterson och representerar en rad
myndigheter och organisationer i Sverige. De är där
för att själva se och uppleva fasans monument. Men
de är framför allt där för att kunna förmedla kunskap
och insikt i Sverige.
Ty det förflutnas förbrytelser får inte glömmas.
Elva miljoner människor mördades. Sex miljoner
var judar. Bara i Polen sändes tre miljoner människor
i döden av den enda anledningen att de var judar.
Ytterligare fem miljoner människor mördades på
grund av politiska åsikter, homosexualitet, religiös
övertygelse, handikapp eller helt utan förklaring. Det
var en mörk tid i Europas historia.
Vi tvingas i Sverige år 1997 åter bevittna hur
mörka krafter breder ut sig. Den 9 november hölls en
öppen antisemitisk demonstration på årsdagen av
Kristallnatten. Nazismen marscherar igen.
Nynazisterna är visserligen få. Men varje svastika
som syns på våra torg, varje Sieg Heil som ekar på
gatorna, varje brinnande kors, varje människa som
misshandlas eller mördas på grund av sin hudfärg, sin
bakgrund eller sin sexuella läggning - varje sådan
tendens i dagens samhälle är en tydlig larmsignal och
en utmaning för demokratin.
Fru talman! Genom att hålla kunskapen vid liv kan
vi undvika att vårt land någonsin behöver uppleva
någonting så fruktansvärt som Förintelsen.
Människovärdet och demokratin kan inte försvaras
med tystnad. Vi måste aktivt ta diskussionen i hem-
men, i skolan, i föreningen och i politiken. Vi får inte
rygga tillbaka, inte se bort, inte slå dövörat till. Det
vore ett svek mot dem som överlevt, mot dem som
dog, mot Raoul Wallenberg och alla andra som gjorde
stora insatser under andra världskriget. Men främst
vore det ett svek mot oss själva och de generationer
som skall växa upp och ta över efter oss.
Sverige är ett land med stark känsla för med-
mänsklighet och demokrati. Så skall Sverige också
vara i framtiden. Om detta finns en bred och självklar
uppslutning i denna kammare.
Det är därför med glädje jag i dag kan informera
riksdagens ledamöter om det arbete för levande his-
toria regeringen i aktiv dialog med riksdagspartierna
har bedrivit under hösten. Syftet har varit att få till
stånd en gemensam insats för att öka kunskaperna om
Förintelsen bland Sveriges unga och därmed stärka
känslan för människovärde och demokrati.
Först vill jag med uppskattning hälsa de initiativ
som riksdagen har tagit.
Den 27 januari - på dagen 53 år efter det att 7 000
överlevande i Auschwitz, Birkenau och Monowits
befriades - genomförs en minnesstund i riksdagen.
Samtliga riksdagspartier hedrar minnet av de männi-
skor som dog i Förintelsen.
Det är min förhoppning att denna manifestation
skall följas av minnesstunder på möten med landets
alla kommun- och landstingsfullmäktige under början
av året. På så sätt kan vi visa att denna fråga förenar
demokratiska krafter över hela Sverige.
Minnesstunden skall följas upp med en resa för
ledamöter till koncentrations- och förintelselägren i
Polen under våren.
Samma kväll kommer regeringen att bjuda in före-
trädare för olika sektorer av det svenska samhället till
en konsert i Berwaldhallen i Stockholm. Många är de
överlevande som inom musik, konst och litteratur har
satt spår som lever inom oss. Verken påminner oss
om demokratins bräcklighet och människovärdets
ideal. Kulturens roll - som påminnelse, som drivkraft
i samhällsdebatten och som inspiration i pedagogiken
- skall fullt ut tas till vara.
Föreningen Förintelsens överlevande har tagit ini-
tiativ för att upprätta ett minnesmonument i Stock-
holm. Regeringen har beslutat om att bidra till finan-
sieringen. Monumentet är viktigt för att hålla minnet
av historien vid liv.
Genom filmer som Schindler's list, God afton,
herr Wallenberg och Rebellerna i S:t Petri har både
känslor och kunskap om Förintelsen förmedlats. Des-
sa och andra filmer kommer att finnas tillgängliga på
grund- och gymnasieskolorna i vårt land.
Spelfilmer och dokumentärt material skall ställas
samman i informationspaket till skolorna. Materialet
tas fram och görs tillgängligt i samarbete med Film-
institutet och Skolverket.
I samarbete med Riksförbundet Hem och Skola
utarbetas ett material som skall användas på föräld-
ramöten.
Samtliga skolor i Sverige kommer att få en katalog
med ett urval av informationskällor och föreläsare
som stöd för att kunna ge en relevant plats åt Förintel-
sen i undervisningen.
Med utgångspunkt från Benny Grünfeld, som
överlevde nazisternas läger och i dag bor i Sverige,
har ett informationsmaterial tagits fram. Det heter Jag
tänker på en familj och skall ingå i det större paket
Hur är läget? som Europarådet mot rasism har tagit
fram.
Lika viktigt som att tankeväckande och informa-
tivt material finns att tillgå i skolan är att lärarna vid
Sveriges skolor fördjupar sina kunskaper om det som
hänt och på vilket sätt man kan dra paralleller till
händelser i dagens samhälle.
Kunskapen måste öka om nynazistiska organisa-
tioner, vit makt-musik och andra uttryck för antide-
mokratiska krafter som finns i ungdomarnas vardag.
Seminarier kommer att erbjudas lärare från årskurs 4
och uppåt över hela Sverige.
Utbildningsradion och Sveriges Television kom-
mer att uppmärksamma Förintelsen. En heldag om
Förintelsen riktad till skolan kommer att sändas.
Fru talman! Skolorna har ett självklart ansvar, men
det ansvaret kan de inte ta ensamma. Ansvaret vilar
på oss alla - som medmänniskor, som vänner och som
föräldrar.
Därför kommer alla familjer med barn i grundsko-
lan att erbjudas en bok med texter, bilder och fakta
om Förintelsen. Boken är gratis och kommer också att
finnas på bibliotek och medborgarkontor. Idéhistori-
kern Stéphane Bruchfeld och historikern Paul Levine
är redaktörer för boken, som skall översättas till de
största invandrarspråken.
Den 10 december öppnas en hemsida. Internet har
länge använts av antidemokratiska krafter för att spri-
da historieförfalskning och lögn. Men det saknas
fortfarande en samlad sida om vad som faktiskt hän-
de. Hemsidan skall öka möjligheterna att själv finna
fakta och kunskap i hemmet eller på biblioteken.
Hemsidan öppnar nya pedagogiska möjligheter -
såväl för att utbyta information och goda idéer mellan
lärare som för elevernas egna arbeten. Hemsidan skall
utvecklas och växa under våren och ständigt uppdate-
ras inom ramen för informationsprojektet. Den blir en
vital plats för debatt och diskussion och en samlande
plats för forskarrön och fakta.
För att utveckla kunskapen krävs ett samlande fo-
rum. Därför skall ett nationellt kunskapscentrum för
forskning och undervisning kring Förintelsen och
andra folkmord upprättas vid Uppsala universitet. Där
skall forskning, undervisning och folkbildning initie-
ras och bedrivas kring hur folkmord i framtiden skall
förhindras och hur de mänskliga rättigheterna kan
stärkas. Under våren kommer ett internationellt fors-
karsymposium att anordnas i Uppsala, följt av semi-
narier för bl.a. lärarutbildare och journalister.
Regeringen kommer också att ge Centrum för in-
vandrarforskning, Ceifo, vid Stockholms universitet
möjlighet att slutföra en rad viktiga forskningsprojekt
om nazism och rasism. Bl.a. skall studier i Klippan,
Karlskrona och Växjö slutföras tillsammans med
Brottsförebyggande rådet. Man undersöker i dem
händelser som skakat demokratin och åtgärder som
framgångsrikt har stärkt medmänskligheten.
Fru talman! Jag vill slutligen rikta ett tack till de
många människor som själva har varit fångar i kon-
centrationsläger - eller har släkt som har varit det -
och som orkar berätta om sina erfarenheter.
Den insats de gör är stor och viktig. Trots den
smärta som många känner inför sina minnen av den
yttersta förnedringen och den mest ångestladdade
rädslan tar de ofta sitt ansvar för kommande genera-
tioner genom föredrag i skolor och på andra platser.
Detta arbete förtjänar att uppmärksammas och skall få
ekonomiskt stöd.
Det budskap de förmedlar måste vi vårda. Riksdag
och regering, kommuner och landsting, myndigheter
och politiska partier - alla måste vi delta i arbetet.
Men de åtgärder jag har presenterat i dag är inte
tillräckliga. De kan aldrig bli tillräckliga.
För naturligtvis är det ett ansvar som åvilar var
och en - i vårt vardagliga liv, i diskussion och samtal,
i engagemang och undervisning, i kunskap och mod
att stå upp och tala. Allt krävs för att vårda och stärka
grunden för ett humant och demokratiskt samhälle i
nästa århundrade.
Det är min förhoppning att detta informationspro-
gram - som vi kallar Levande historia - ett informa-
tionsprojekt om Förintelsen - skall kunna bidra i
denna process. Tillsammans med det stora arbete som
utförs av organisationer, myndigheter och enskilda
människor kan vi skapa ett levande nationellt samtal
om demokratin, dess utmaningar och dess framtid.
Ytterst handlar detta om varje människas okränk-
bara värde. Alla måste ha en plats i 2000-talets Sveri-
ge.