Hoppa till innehåll
PRESS
Swisha

Frivilligt stöd

Stöd med Swish

Stödet är frivilligt och påverkar aldrig redaktionella beslut.

Mottagare: Simon Axelsson

Lämna tomt för att välja belopp i Swish. Bankens beloppsgränser gäller.

Öppna Swish

Kontrollera att mottagarnamnet är Simon Axelsson och att beloppet stämmer i Swish innan du godkänner med BankID. Meddelande: PRESS0.

Swish till Simon Axelsson, 0761860127
Skanna QR-koden med Swish eller mobilkameran.

Du kan också öppna Swish själv och fylla i numret. Den här sidan kan inte kontrollera om en direkt Swish-betalning har genomförts. Kontrollera betalningen i Swish eller hos din bank.

Fler sätt att stödja PRESS0

Utforska PRESS0 · områden, sidor och verktyg
Anförande · kammaren

Svar på interpellation 1999/2000:342 om folkomröstningsinstitutet

Statsrådet BRITTA LEJON (s), 2000-04-25 (riksmöte 1999/2000).

Talarens profil: röster, uttalanden och ansvar

Fru talman! Jag börjar med det som rör själva frå-

gan. Jag väntar med Ruins utredning.

Jag ska försöka förklara mitt svar.

En rådgivande folkomröstning är rådgivande. Det

är självfallet upp till denna riksdag att besluta hur

man vill förfara i ett visst ärende oavsett vad den

rådgivande folkomröstningen har kommit fram till.

Det kan man göra dagen efter folkomröstningen om

man skulle tycka att det var ett lämpligt sätt att förfa-

ra på, vilket man naturligtvis inte gör.

Det är ett rådgivande institut, och riksdagen, vårt

folkvalda organ, har fullständig beslutsrätt och kan

handskas med frågor hur man vill. Jag vet inte hur jag

ska förklara det här.

När Margareta Viklund säger att nuvarande för-

hållanden skulle kunna leda till en handlingsförlam-

ning, så har jag svårt att förstå det.

Om riksdagen anser att nya fakta har kommit på

bordet eller om majoriteten i riksdagen inte instäm-

mer i det utfall som en tidigare folkomröstning har

givit, har riksdagsledamöterna både möjligheten och

ansvaret att öppet redogöra för detta. De kan här i

kammaren och på andra sätt visa hur landet ligger,

vilka fakta, överväganden och händelser som har

gjort att det som tidigare var föremål för en folkom-

röstning inte längre är aktuellt.

Det är upp till detta folkvalda organ att hela tiden

ompröva och ta nya fakta som underlag för sina be-

slut och ställningstaganden. Jag har svårt att se hur

nuvarande förhållanden skulle kunna leda till hand-

lingsförlamning. Jag menar att det är upp till riksda-

gen om de gör det eller inte.

Jag har också svårt att förstå hur en tidsbegräns-

ning av ett råd dels skulle kunna förekomma över

huvud taget, dels skulle kunna öka respekten för

folkomröstningsinstitutet på något sätt.

Precis som jag har försökt beskriva här, om än

alldeles för kortfattat, ser jag det tvärtom. Om vi

skulle ha en tidsbegränsning för rådgivande folkom-

röstningar, ser jag en uppenbar risk för att vi skulle

kunna återkomma till folkomröstning i en och samma

fråga med skiftande majoriteter under olika mandat-

perioder.

Vi måste skilja på vad som är rådgivande och vad

som är beslutande. Förslaget här tänjer på gränserna.

Det ger vår diskussion tydligt uttryck för. Riksdagen

äger rätten att besluta och har därmed också ansvaret.

Vi har folkomröstningar som är rådgivande, och jag

förstår inte hur de skulle kunna leda till handlings-

förlamning. Det är riksdagsledamöterna själva som

äger den frågan. Jag återkommer till Ruins utredning

senare.

Debatten

Hämtad sida: 7

7 rader

Källa: Sveriges riksdag. Originalet hos riksdagen Källfil hämtad 2026-10-13.

Statsrådet BRITTA LEJON (s): Svar på interpellation 1999/2000:342 om folkomröstningsinstitutet (2000-04-25) — PRESS0