Fru talman! Det är krångligt, det här. Men det är
också väldigt intressant.
Statsrådet hade svårt att förstå hur jag kunde se att
det kan uppstå en handlingsförlamning om inte folk-
omröstningars giltighet tidsbegränsas. Jag tycker att
statsrådet själv gav svaret.
Man skulle kunna skjuta upp ställningstagandet
tills att det kanske blir en ny riksdag med en annan
sammansättning och andra konstellationer. Men se-
dan kanske det ändå inte passade det ställningstagan-
de som väljarna gjort i folkomröstningen för att det
skulle bli ett bra beslut. Uttrycker jag mig luddigt?
Jag undrar hur länge man i så fall ska vänta på att
det ska bli ett så bra beslut att man kan lägga fram det
för riksdagen att ta ställning till. Hur länge ska man
vänta i så fall? Jag ser en risk för just handlingsför-
lamning i den långt utdragna processen.
Om landet, människorna, i en folkomröstning ha
visat sin vilja, är det upp till riksdagen att vid det
tillfället - dagen efter eller kanske inom ett eller två
år - fatta det beslutet, kanske med ett lite bredare
underlag om man vill. Det måste finnas möjlighet att
göra det då. Annars är det ju en beslutande omröst-
ning på något sätt, och det ville man ju inte ha. För
mig är det så, men vi kanske ser på frågan på olika
sätt.
Vi är dock båda överens om att det demokratiska
system som vi har i vårt land är oerhört fint och måste
värderas och respekteras på alla tänkbara sätt. Vi
måste kämpa för det på olika vis. Jag vet att folk i
diskussionen ute i landet på många håll står undrande
inför detta med folkomröstningar. Vad leder de till?
Bryr man sig om vad vi säger eller inte? Man kan
också fråga sig vad det är som gör att vi ska ha en
folkomröstning.
Ruins utredning verkar vara lagd på is, och jag
skulle vilja veta vad det kommer att bli av den.
Kommer den att leda till en parlamentarisk utredning,
vilket avsågs från början? Vi kristdemokrater tycker
att det kan vara dags att fullfölja arbetet som expert-
gruppen utförde.
Hela folkomröstningsinstitutet är en så pass viktig
författningsfråga att det är rimligt att man bereder den
också i en parlamentarisk utredning, där även tids-
faktorn kan komma in. Då får man också möjlighet
att arbeta utifrån det vitt omfattande material som den
enskilde utredaren tog fram. Behovet av en sådan
utredning framkommer ganska tydligt i min interpel-
lation.
Jag undrar också om regeringen har några tankar
på att förändra folkomröstningsinstitutet. I t.ex. Dan-
mark är ju folkomröstningsinstitutet en del av kon-
stitutionen, och ingen av oss vill väl påstå att Dan-
mark är mindre demokratiskt än Sverige. I Sverige
har vi haft fem folkomröstningar, medan Danmark
har haft 17.