Hoppa till innehåll
PRESS
Swisha

Frivilligt stöd

Stöd med Swish

Stödet är frivilligt och påverkar aldrig redaktionella beslut.

Mottagare: Simon Axelsson

Lämna tomt för att välja belopp i Swish. Bankens beloppsgränser gäller.

Öppna Swish

Kontrollera att mottagarnamnet är Simon Axelsson och att beloppet stämmer i Swish innan du godkänner med BankID. Meddelande: PRESS0.

Swish till Simon Axelsson, 0761860127
Skanna QR-koden med Swish eller mobilkameran.

Du kan också öppna Swish själv och fylla i numret. Den här sidan kan inte kontrollera om en direkt Swish-betalning har genomförts. Kontrollera betalningen i Swish eller hos din bank.

Fler sätt att stödja PRESS0

Utforska PRESS0 · områden, sidor och verktyg
Anförande · kammaren

Svar på interpellation 1999/2000:342 om folkomröstningsinstitutet

Statsrådet BRITTA LEJON (s), 2000-04-25 (riksmöte 1999/2000).

Talarens profil: röster, uttalanden och ansvar

Fru talman! Förslaget i den Ruinska utredningen

om beslutande folkomröstningar har inte lett till nå-

gon lagstiftning, precis som Margareta Viklund näm-

ner. Skälen för detta är flera.

För det första innehöll utredningens förslag två

alternativa lösningar. Redan av detta kan man dra

slutsatsen att det är svårt att införa nya former av

beslutande folkomröstningar.

För det andra var många remissinstanser mycket

kritiska mot förslagen av flera olika skäl. Bl.a. ansåg

de att införande av beslutande folkomröstningar vid

sidan av de rådgivande skulle kunna öka osäkerheten

kring själva folkomröstningsinstitutet. Är det beslu-

tande eller är det rådgivande?

Möjligheten till två alternativa former för folkom-

röstningar skulle kunna leda till ett politiskt spel om

vilken omröstning det skulle vara i det enskilda fallet,

framförde remissinstanserna.

En del av dem ifrågasatte också vad som skulle

hända om inte tillräckligt många röstade och hur

riksdagen skulle kunna hantera den situationen.

Sammantaget menade många remissinstanser att

det fanns en alldeles uppenbar risk för att väljarnas

förtroende för folkomröstningsinstitutet och den re-

presentativa demokratins förmåga att handskas med

det skulle försvagas.

Detta är förklaringarna till varför utredningen hit-

tills inte har lett till någon proposition och till varför

vi inte på något sätt har fört tankegångarna från den

här utredningen vidare. Detta är inte heller något som

står på min agenda för närvarande.

Som Margareta Viklund säkert känner till har vi

ett antal parlamentariska grundlagsutredningar som

arbetar med en del grundlagsfrågor utifrån olika as-

pekter. En av dessa är översynen av regeringsformen

som pågår för närvarande. Alla riksdagspartier är

representerade i utredningen, och vi har haft över-

läggningar med samtliga riksdagspartier om vad som

ska ingå i de överväganden kring regeringsformen

som vi diskuterar under den här mandatperioden. Där

har inte folkomröstningsfrågan och folkomröst-

ningsinstitutet varit uppe. Det återfinns inte i direkti-

ven till den utredningen heller.

Margareta Viklund frågar om regeringen har någ-

ra funderingar i övrigt när det gäller folkomröst-

ningsinstitutet. Jag kan hänvisa till den del som gäller

de kommunala folkomröstningarna. De är ju inte

riktigt föremål för den här interpellationen. Men riks-

dagen har ändå beställt av regeringen att den ska

utreda och titta närmare på de nuvarande formerna för

de kommunala folkomröstningarna, som varken riks-

dagen eller jag är riktigt nöjd med utfallet av. Där

behöver vi få en bättre tingens ordning. Men detta är

också det enda område som för närvarande är under

utredande när det gäller folkomröstningsfrågor.

Debatten

Hämtad sida: 7

7 rader

Källa: Sveriges riksdag. Originalet hos riksdagen Källfil hämtad 2026-10-13.

Statsrådet BRITTA LEJON (s): Svar på interpellation 1999/2000:342 om folkomröstningsinstitutet (2000-04-25) — PRESS0