Fru talman! Självfallet anser jag, precis som Mar-
gareta Viklund, att folkomröstningsinstitutet är en
mycket viktig del av den svenska demokratin och
någonting som vi måste betrakta med stor omsorg. Vi
måste också se till att vårda och utveckla det så att det
motsvarar de anspråk, förväntningar och behov som
den moderna demokratin i Sverige medför.
Med detta sagt vill jag nog ändå påstå att utifrån
mina utgångspunkter ser jag att det största problemet
som vi har i dag med folkomröstningsinstitutet är just
den kommunala nivåns folkomröstningar. I dag har vi
haft ett 60-tal folkomröstningsinitiativ runt om i våra
kommuner, varav ett har lett till en aktuell folkom-
röstning. I övriga 59 fall har kommunen ansett att den
inte har velat göra någon folkomröstning kring den
aktuella frågan. Det har jag full respekt för, men jag
ställer mig frågan: Vilka signaler ger den nuvarande
utformningen av folkomröstningsinstitutet?
Det är i alla fall ingen bra signal när det gäller den
lokala nivåns funktionssätt. Där anser jag att vi måste
hitta en bättre tingens ordning. Det tycker jag är oer-
hört angeläget.
När det gäller folkomröstningsinstitutet på den
nationella nivån är det viktigt att vi använder oss av
det på det sätt som det är tänkt att användas - just att
vara rådgivande.
Jag anser att vi, om man ser tillbaka historiskt,
ändå har lyckats ganska väl med detta. Det är klart att
man kan fundera över förbättringar inför framtiden,
men för närvarande ser jag inte att vi behöver göra
det på den nationella nivån. Mitt intresse och min
prioritering just nu är att försöka få till stånd en bättre
tingens ordning på den lokala nivån.