Herr talman! Ledamöter av kammaren, medborgare av detta gamla land och övriga intresserade! Det är bra med dessa debatter som berör klimatet. Det är vårt ansvar och vår plikt att diskutera detta brett och inte bara här i kammaren. Jag hoppas att det märks en skillnad mellan de politiska alternativen. Det är själva avsikten med den här debatten. Det finns en skillnad, och vi kommer icke att bli helt överens när vi debatterar här i kammaren. Så fungerar det, och så ska det också vara. Jag hoppas att de som lyssnar märker detta.
Ära den som äras bör, brukar man säga. Tidigare i debatten har en del ärat sig själva, och det är imponerande. Jag vet inte om jag ska drista mig till detsamma, men visst kan man ära att Centerpartiet tidigt tog ett miljöansvar och skrev den första miljömotionen i riksdagen. Men det är väldigt länge sedan. Jag tror inte vi ska vila på gamla lagrar och fundera över vad som var så bra för 35-40 år sedan. Vi lever ju nu. Vi tar ansvar nu för de handlingar vi utför och de beslut vi fattar, och det är till det goda för kommande generationer och för ett samhälle som vi hoppas ska vara mer hållbart och mer kretsloppsanpassat. Begreppet "hållbart" kan också diskuteras, men vi har valt att använda det. Det är ett begrepp vi använder i dag men sannolikt inte om 20 år - vad vet jag.
Någon som var före mig i debatten tog upp lokala exempel, och det är lite grann så det fungerar. Var och en har vi lokala exempel som vi känner igen oss i. Det är goda exempel på människor som genom initiativkraft, drivkraft och entreprenörskap har tagit miljöansvar och, har det visat sig, även klimatansvar. Klimatfrågan anses vara ny, men så är det ju inte. Det är inte mycket som är nytt på denna gamla planet och i detta universum, men att vi debatterar frågan här och nu är naturligtvis nytt.
Jag vill återgå till de lokala exemplen. Det är ändå vad som sker lokalt som är avgörande. Vad vi får våra medborgare och våra medmänniskor att ta ansvar för i sin vardag och i sitt arbete eller i sin familj är det som gör skillnad. Vi kan i bästa fall hjälpa till genom att fatta kloka beslut, herr talman, men det som sker lokalt är viktigast.
Jag vill utgå från min hembygd. Det blir lätt så, och jag hoppas att ni ursäktar det. Det är hembygden man känner allra bäst. Jag är från Arvika kommun, och Arvika drabbades av en översvämning för styvt sju år sedan. För invånarna i Arvika kommun satte detta fokus på orsaken. Vi som jobbade inom jord- och skogsbruk upptäckte att det regnade varenda dag under detta långa år. Ett år blir som ni vet längre ju mer det regnar. Det regnade även när solen sken. Till slut var alla vattenmagasin överfyllda, och översvämningen var ett faktum. Detta var ingen sensation för människor som befann sig ute i naturen i arbete med jord och skog. Det var självklart.
Vi behöver alltså lyssna på de människor som befinner sig i verkligheten, men vi behöver också lyssna på forskningen. Vi får inte heller utestänga de människor som inte är forskare eller som inte befinner sig i naturen dagligdags. Det är precis tvärtom - dessa människor måste känna sig välkomna i miljöarbetet och känna att de är en viktig del i det som händer. Vi får inte heller, herr talman, ha ett A- och ett B-lag när vi debatterar klimat- och miljöfrågor i stort. I så fall gör vi bort oss.
Norr om Arvika, i Brättne, finns en man som heter Christer. Han är bland annat rörmokare och jazzmusiker. Han är ett skönt exempel på en medborgare som man bara kan tycka om. På sin fritid, när han har stängt sin VVS-verkstad, har han studiecirklar för människor som vill komma dit och bygga sin egen solpanel. Nu gör jag lite reklam för Christer, som förstås inte har någon egen vinning i den här studiecirkelverksamheten: Det arbete han har gjort under många år är att hjälpa vanligt folk att förstå att det spelar roll om man har en solpanel! Man minskar sin oljeanvändning, och på sikt kanske man väljer att byta ut oljebrännaren mot någon annan energikälla.
Detta är ett typiskt exempel på hur det kan fungera lokalt. Arvika är också intressant när man diskuterar hur man i kommunen kan påverka klimatfrågan. Där har kommunpolitikerna valt att lyfta fram frågan. Kommunalrådet är inte centerpartist, men jag är glad att det har skett ändå. Naturligtvis har det skett en överenskommelse över partigränserna. När en kommun drabbas så tydligt som Arvika är man överens och funderar över hur man på bästa sätt kan möta problemet.
Nedströms i Glafsfjorden ligger Säffle kommun som naturligtvis också drabbades av översvämningen. Där har man tillsammans funderat över hur man kan göra för att påverka klimatfrågan.
I Säffle finns ett karosseri där man monterar ihop de bussar som sedan går på gatorna, bland annat här i Stockholm. De drivs i stor utsträckning av biogas, vilket är positivt.
Dessa goda exempel vill jag, herr talman, gärna föra fram. Jag hoppas att alla vi ledamöter, jag utgår från det, har goda exempel och att vi använder oss av dem. Det är när de landar som det gör skillnad.
Det finns andra exempel på bra projekt. Återplantering i Afrika för att hindra jorderosion på lättflyktiga jordar är mycket viktigt och mycket bra. Här finns svenska initiativ också. Det spelar faktiskt roll.
Det arbete som sker i våra skolor är också viktigt. Våra lärare är budbärare och viktiga i våra elevers lärande. Ibland kanske eleverna är duktigare än lärarna, men det är väl bra. Vi ska lära varandra. Ungdomens miljöriksdag är ett projekt som jag som ledamot har stött på här och som jag känner är ett bra projekt. Det finns många andra bra projekt också.
Herr talman! Det var en konferens för en vecka sedan exakt. Den handlade om klimatet. Temperaturen har stigit alltsedan 1850. De senaste 50 åren har vi sett en kraftigare ökning. Detsamma gäller för havsnivåerna. De stiger, och vi ser ett direkt samband häremellan. Det är inga nyheter. Men det intressanta är att vi nu väljer att debattera det här, och vi har en statsminister som väljer att driva frågan i EU tillsammans med sina kolleger. Vi fick en återrapport i kammaren i går. Det statsminister Reinfeldt sade då tycker jag är bra. Det står Centerpartiet bakom, och vi är nöjda med hans sätt att föra fram kraven på att minska utsläppen.
Vi har olika utgångspunkter. Sverige har redan gjort mycket på området. Vi har ett stort utbyggt fjärrvärmesystem, vilket kanske övriga Västeuropa saknar till stor del. Då har de en resa kvar att göra. Men låt oss hjälpa till! Låt oss visa på goda exempel som vi kan hjälpa till med.
Vad gäller energin finns det många spännande nya energiteknikföretag. Jag har själv besökt Morphic i Karlskoga, ett fantastiskt företag som kan tillverka bränsleceller till mycket lägre kostnad än man tidigare har kunnat göra. Det finns många andra intressanta företag. ITT Flygt i Emmaboda är ett bra exempel. Det visar att det finns en marknad för det här, eftersom vi konsumenter faktiskt efterfrågar ny teknik.
Jag och många med mig har en etanolbil. Men vi efterfrågar att den ska bli mer bränslesnål. Då blir forskningen i Göteborg, som Volvo och Saab anför, viktig. Detta spelar roll. På en fri marknad kommer även miljöhänsyn att tas på ett naturligt sätt.
Detta är viktigt att säga eftersom de som certifieras har ett säljargument som är klokt och vettigt. Vi som konsumenter vill ju köpa varor som är certifierade. Här kan vi delvis hjälpa till genom politiska beslut. Det gäller inte minst den fortsatta satsningen på biobränslen.
Men jag vill även nämna jord- och skogsbrukets viktiga del i att vara kolsänka, att ta hand om det kol som släpps ut i alldeles för stor utsträckning. De gör ett miljöarbete som de inte får betalt för i dag. Kommer de att få betalt i framtiden? Kommer det att bli kopplat till utsläppsrätter? Det blir vi snart varse. Det är en spännande utveckling. Kan det vara så att den som äger ett hektar skogsmark är den stora vinnaren i framtiden? Jag ställer frågan, men jag kräver inget svar här. Jag riktar inte heller frågan.
Forskningen har debatterats här tidigare. Det har anförts att vi inte ska vänta på någon forskning. Men det vore väl tämligen dumdristigt eftersom forskningen måste stå i samklang med det övriga arbetet.
Låt mig ta ett exempel som gäller metangasen, herr talman. Våra kor har utpekats som miljöbovar eftersom de släpper ut mycket metangas. Man drar kanske på munnen åt det här, men här finns osaklighet i debatten också. När detta först blev ett faktum målade man ut korna och deras metangasutsläpp som ett faktum. Det är så, basta, oavsett vad korna äter. Men det spelar ju roll vad vi stoppar i korna, vad kon väljer att äta. Det spelar roll för hur metangasutsläppen kommer att bli. Vi tror generellt att grovfoder gör att det inte blir så mycket metangasutsläpp. Men forskningen säger att det kanske är en kombination med andra foder som gör att det inte blir samma stora utsläpp av metangas. Vi måste vara ödmjuka och öppna inför vad forskningen säger. Det får inte bara bli snabba nyheter.
Låt mig ta ett exempel till, herr talman. På Vetenskapsradion hörde jag för fyra år sedan en glädjande nyhet. Äntligen hade man kunnat räkna ut hur det går till när lättflyktigt material hamnar ovanpå tyngre och större material. Nu hade man hittat formeln. I ett cornflakespaket hamnar som ni vet nötterna överst. Varför är det här viktigt? Jo, därför att när vi bygger vägar behöver vi veta hur vi ska räkna ut detta för att bygga en väg miljöriktig och säker.
Herr talman! Jag gör ingen koppling till politiker vad gäller nötter och att komma överst på listor och annat. Det är också viktigt att säga. Men den här forskningen spelar roll och den måste vi naturligtvis väga in i arbetet. Vi ser fram mot en proposition.
I övrigt har vi Lena Ek i EU-parlamentet som är
mycket
duktig och anför arbetet i ALDE-gruppen. Ett folkligt engagemang kan ge ett samhälle som är miljödrivet tillsammans med god tillväxt.
Jag yrkar bifall till förslagen i betänkandet.