Herr talman! Denna debatt om MJU:s betänkande om klimatpolitik med mera äger rum direkt efter den särskilda klimatdebatten tidigare på morgonen. Låt oss tolka det som att riksdagen ägnar klimatfrågan dubbel uppmärksamhet. Det gör riksdagen rätt i, eftersom frågan om hur vi hanterar hotet mot jordens klimat är en ren överlevnadsfråga för mänskligheten.
I betänkandet tecknas bakgrunden i ärendet genom att man beskriver det internationella arbetet mot klimatförändringar. Det handlar naturligtvis särskilt om Kyotoprotokollet och EU:s system för handel med utsläppsrätter. Här är det sorgligt att konstatera att det land som släpper ut överlägset mest växthusgaser per capita, det vill säga USA, inte har ratificerat Kyotoprotokollet.
FN:s klimatpanel publicerade den 1 februari en rapport som sammanfattar kunskapsläget. Det är en ökad global medeltemperatur - 0,74 grader - och en 35-procentig förhöjning av halten av växthusgaser i atmosfären under de senaste hundra åren. I rapporten understryker man att människan har orsakat större delen av uppvärmningen genom
1.förbränning av fossila bränslen
2.utsläpp från jordbruk
3.förändrad markanvändning.
Herr talman! Jag hämtar detta från betänkandet därför att det är viktigt att påpeka att människans påverkan inte endast sker genom förbränning av fossila bränslen. Även utsläppen från jordbruken och den förändrade markanvändningen, det vill säga i huvudsak avskogningen, är viktiga faktorer.
Vid Europeiska rådet förra veckan antog EU mål för klimatpolitiken fram till 2020. Det var många 20-procentsmål. Det handlade om minskning av växthusgaser, energieffektivisering och en ökad andel förnybar energi. Det var bra att regeringen argumenterade för ett högre mål, 30 procent, vad gäller minskningen av växthusgaser. Men Sverige kan och bör enligt Vänsterpartiets uppfattning unilateralt, enskilt, gå före. Det tjänar både miljön och den svenska ekonomin på i det långa loppet. Och vi har tidigare här i kammaren fått höra från Wiwi-Anne Johansson att Vänsterpartiets ambition är en minskning med minst 35 procent fram till 2020.
Herr talman! När det gäller själva betänkandet föreligger det sex reservationer från Vänsterpartiets sida samt två reservationer som vi har gemensamt med Miljöpartiet. Jag står naturligtvis bakom alla dessa reservationer men begränsar mig här till några aspekter och ett yrkande.
I reservation 1 tar vi upp att Sverige bör vara drivande när det gäller uppfyllande och förstärkning av Kyotoprotokollet och att USA måste ansluta sig till det internationella klimatsamarbetet. Det borde vara en moralisk självklarhet att världens enda supermakt som tillika har de största utsläppen per capita inte bara ansluter sig till utan även är ett föredöme i det internationella klimatsamarbetet. Trappan måste, så att säga, städas uppifrån. Det är enligt min uppfattning dags för omvärlden att börja fundera på sanktioner som kan riktas mot USA om de inte ansluter sig till internationella klimatuppgörelser.
Tillsammans med Miljöpartiet tar vi i reservation nr 2 upp förslag om att införa klimattullar på importer från energiintensiva industrier från i-länder som inte ratificerat Kyotoprotokollet, och det kan ju sägas vara ett exempel på sanktioner mot USA och andra bakåtsträvande länder.
I reservation nr 3 tar vi upp att taket för antalet utsläppsrätter successivt ska sänkas och att utsläppsrätterna ska fördelas genom auktionering. Erfarenheterna av EU:s handel med utsläppsrätter hittills har inte direkt varit lysande. Det stod till exempel i Svenska Dagbladets näringslivsdel förra veckan om en "fullständig flopp för utsläppsrätter". Företagen har ju helt gratis fått utsläppsrätter som de sedan kunnat tjäna stora belopp på genom att sälja vidare. Och detta har inte heller påverkat deras miljöpolitik särskilt mycket.
Som framgår av betänkandet rekommenderar nu även Naturvårdsverket och Energimyndigheten, i redovisningen av ett regeringsuppdrag, att aktörerna bör köpa sina utsläppsrätter via auktion.
Jag nämnde tidigare FN:s klimatpanels beskrivning av jordbruket som en av de viktiga faktorerna bakom klimatförändringarna. Och det kom för någon tid sedan en rapport från FN som visar att jordbrukssektorn eller boskapssektorn, globalt sett, står för hela 18 procent av de globala växthusgasutsläppen. Det är större än hela trafiksektorn.
Det är bland annat för att man odlar mycket foder för köttproduktion som sedan går till export i Europa och även till Sverige. Genom den höga köttkonsumtionen medverkar man indirekt till en negativ klimatpåverkan. I reservation nr 8 föreslår vi att regeringen bör återkomma med ett samlat förslag för att minska jordbrukets utsläpp av växthusgaser. Tyvärr avslås det av utskottsmajoriteten.
Slutligen, herr talman, yrkar jag bifall till reservation nr 16 där Vänsterpartiet föreslår ett nytt miljökvalitetsmål, nämligen begränsad miljöpåverkan i andra länder. Sveriges miljöpåverkan i andra länder växer med ökad import av varor. Detta orsakar indirekt miljöpåverkan genom utsläpp och förändrad markanvändning i andra länder, till exempel just avskogning för att odla foderväxter för uppfödning av boskap för köttkonsumtion. Det handlar, som vi ser det, om att verka för ett internationellt sett rättvist miljöutrymme. Vi kan inte här i Sverige konsumera på bekostnad av miljön i andra, ofta fattiga, länder.