Herr talman! När jag initierade projektet om Eu-
roislam var det därför att jag kände ett behov av att
diskutera kulturella och religiösa frågor på ett djupare
sätt och också med en stor bredd. Det är därför som
jag har fört samman forskare, politiker, journalister
och andra för detta samtal. Det har varit mycket fram-
gångsrikt. Andra länder anordnar nu liknande konfe-
renser. Sverige blir då ofta tillfrågat om vi vill delta
på olika sätt.
När vi inbjöd till den första konferensen i Stock-
holm var det för mig väldigt viktigt att de inbjudna
från olika länder inte var regeringsrepresentanter utan
att de var fria debattörer. Jag ville inte be någon re-
geringen att med någon sorts handpåläggning tala om
att detta var deras kvinna respektive man. Eftersom
det är min inriktning när det gäller andra länder,
måste jag ju står för samma sak i mitt eget agerande.
De som kommer att vara deltagare i den här typen
av konferenser måste utses på en annan nivå, och det
skall inte vara regeringsrepresentanter. Då förlorar
man vitsen med sådana här samtal. Det måste man i så
fall klargöra för dem i Sverige som har missförstått
det hela, och det tycker jag att Håkan Holmberg kan
hjälpa till att göra.
Det betyder inte att jag på något sätt delar en del
av de åsikter som nu fördes fram om författaren Jan
Myrdal. Det har ingenting med det att göra, utan det
handlar snarare om hur den här typen av offentliga
samtal skall kunna föras utan censur av en regering,
av den svenska regeringen eller naturligtvis av - det
som är mitt stora intresse - andra länders regeringar.