Fru talman! I debatten rörande SkU9 har pakten
mellan oppositionspartierna, dvs. Moderaterna, Folk-
partiet och Kristdemokraterna, återigen visat sig inför
den kommande valrörelsen. De är ensamma i strävan
bort från något som skulle kunna liknas vid en anda
av samförstånd med övriga partier, som här i riksda-
gen utgör en majoritet i de flesta frågor. Låt oss åter-
komma till det litet senare.
I utskottsbetänkandet tas ett flertal frågor upp. Det
är frågor som rör skatteregisterlag, taxeringslag, del-
pensionsförsäkring och särskilt pensionstillägg till
folkpensioner för långvarig vård av sjukt eller handi-
kappat barn. Det är sammanlagt ett fjortontal lagänd-
ringar. Däribland finns frågan om en förenkling av
möjligheten att starta näringsverksamhet och få en s.k.
F-skattsedel.
Det är på den punkten, fru talman, som reservatio-
nen finns. Detta gör att betänkandet är något enklare
att debattera än om oppositionen hade satsat på att
sätta sig in i alla övriga frågor och genom reservatio-
ner även på dessa områden visat samma brist på logik
som man visar i reservationen rörande F-skattsedel.
Så går jag raskt över till frågan om F-skattsedel,
fru talman. Här har de partier som ingick i fyrklöver-
regeringen, förutom Centerpartiet, bildat en förtrol-
lande oppositionskoalition. Man har tillsammans
reserverat sig mot regeringens förslag till förenkling
av utfärdandet av F-skattsedel. Man menar att rege-
ringen och utskottsmajoriteten inte kommer att lyckas
med att komma bort från dagens definition av nä-
ringsverksamhet, vilken försvårar möjligheten att
starta företag som riktar sig mot mindre än fem kun-
der och som inte innebär en stor ekonomisk risk eller
som bedriver verksamhet av mer allmän karaktär.
Enligt dessa partier är F-skattsedeln enbart av ondo.
Det står i reservationen att det är viktigt att hinder
som F-skattsedeln rivs. Följden skulle bli att vi får fart
på Sverige.
Man skriver i reservationen att den som vill bli sin
egen måste mötas av "en bejakande och positiv atti-
tyd" - så positiv att alla, gammal som ung, skall kun-
na få tillgång till F-skattsedel. Någon kontroll av
personer som skall starta företag behövs inte. Ja,
kanske skall personer med näringsförbud kontrolleras.
Eller som reservanterna skriver: "i fråga om närings-
förbud, eller då det finns något annat lika avgörande
skäl mot att utfärda F-skattsedel eller för återkallelse
av en sådan".
Här blir man litet frågande, fru talman. Den ena
stunden vill reservanterna förenkla och riva hindren
för att få F-skattsedel. Nästa stund skall man ändå ha
vissa restriktioner i fråga om vad den som söker en F-
skattsedel får ha gjort eller inte bör ha gjort. Vad
menar då moderaterna, Folkpartiet och kristdemokra-
terna med texten "något annat lika avgörande skäl
mot att utfärda F-skattsedel eller för återkallelse av en
sådan"? Skall det tolkas som att det skall finnas något
som motsvarar näringsförbud? Är det den nivån dessa
partier vill ha på kontrollen av dem som genom sin
näringsverksamhet skall lyfta Sverige in i ljuset? Är
det den nivån eller någon annan som man menar skall
gälla?
Låt oss återgå till reservationen, fru talman! Inte
överraskande sprider den nu samma gamla unkna
andedräkt som i tid och otid har spridits här inne i
Sveriges riksdag. Det handlar om synen på före-
tagsklimatet. Reservanterna raljerar återigen om det
urusla företagsklimat som råder i landet. Det saknas
bara några få ord för att denna reservation skulle vara
fullkomlig utifrån det aktuella synsättet. De orden
nämndes i riksdagens kammare bl.a. under budgetde-
batten nyligen: "Vi såg till att det började vända", och
"ni fick ett guldläge 1994".
Detta föranleder en rad frågor, fru talman. Hur såg
det egentligen ut under den förra mandatperioden?
Var företagsklimatet då så mycket bättre? Var det
fyrklöverregeringen som såg till att det började vän-
da? Om man med en vändning menar det misslyckan-
de som t.o.m. Moderaternas partiledare Carl Bildt
kallade ett misslyckande, nämligen att kronans växel-
kurs släpptes, så visst, visst gav det en viss uppgång.
Det var en uppgång som alla svenskar fick betala
genom att alla svenskar blev fattigare.
Även företagarna i Sverige fick känna av detta
misslyckande i form av lägre efterfrågan på produkter
och tjänster men även genom att de kronor som före-
tagen fick in helt plötsligt blev så mycket mindre
värda. Visst vände det - men till vilket pris!
Hur var det då med företagsklimatet? Ja, om folk i
allmänhet får mindre pengar över till att efterfråga
varor och tjänster, om företagens pengar tappar i
värde och tillväxten är lika med noll och intet, då får
man ett företagsklimat där 50 000 företag går i kon-
kurs. Att kalla detta vid sitt rätta namn skulle innebära
att även här plocka fram den moderate partiledaren
Carl Bildts uttryck - ett misslyckande skall kallas för
vad det är, nämligen ett misslyckande.
Sedan till frågan om guldläget 1994. Vilket guld-
läge! För var tredje krona som betalades av staten till
transfereringar och annat blev vi bara fattigare och
fattigare som land. Tala om guldläge! Nu befinner vi
oss dock i ett helt annat läge, snudd på ett guldläge.
Det här har kostat på för vanligt folk. Företagare,
pensionärer, arbetslösa, ung som gammal, rik som
mindre bemedlad har fått dra ett orimligt tungt lass.
Men tack vare det har vi nu ett guldläge i Sverige -
inte på grund av den borgerliga fyrpartiregeringen,
utan tack vare den totala uppslutningen av svenska
folket. Vi har i dag ett guldläge i Sverige, ett guldläge
där ett bra företagsklimat är en av beståndsdelarna.
Sverige har i dag ett bra företagsklimat. Men tala
om otur, fru talman! Det är nästan så att man skulle
kunna tro att Moderaterna, Folkpartiet och Kristde-
mokraterna är förföljda av otur. Samtidigt som
bläcket med vilket deras reservation är skriven torkar
kom nämligen ytterligare en internationell studie som
visar att Sverige är ett bra land att investera och driva
företagsamhet i. Studien är genomförd av den kana-
densiska konsultfirman KPMG. Man har studerat
konkurrenskraften i sju moderna industrinationer,
länder som Kanada, USA, Sverige, Frankrike, Tysk-
land, Italien och Storbritannien. Studien utvisar att
Sverige är det bästa landet i den europeiska klassen,
och efter Kanada visade sig Sverige vara det mest
kostnadseffektiva alternativet att starta och driva
företag i.
Detta om något, fru talman, visar att debatten om
det svenska företagsklimatets uselhet är betydligt
överdriven. I denna liksom i flera andra studier som
gjorts på området visar det sig att det svenska före-
tagsklimatet håller hög internationell klass.
Förra veckan, fru talman, kom Konjunkturinstitu-
tet med sin månadsbarometer över 1 600 svenska
företags framtidsbedömningar. För de allra flesta
branscherna pekar kurvorna uppåt. Fler exportorder
tecknas. På hemmamarknaden ökar efterfrågan. För-
säljningen stiger. Vi kan också se att inflationen har
hållits i schack, att räntorna har halverats och att vi
åter har tillväxt i ekonomin. Vi står, fru talman, inför
ett guldläge 1998.
Åter till F-skattsedeln. Visst behövs förenklingar
för företagen och företagarna. Det är också det vi gör
nu, och vi kommer att fortsätta att genomföra förenk-
lingar längre fram, när de utredningar som nu är på
gång blir klara. Att därifrån gå till total frihet vad
gäller kontroll över vem som skall få F-skattsedel är
dock att gå för långt.
Vissa talar - inte i den här debatten men i andra
debatter - om att man skall kunna starta ett företag på
20 minuter. Men om man nu skall se över tiden, var-
för inte följa Magnus Ugglas devis om 4 sekunder, att
underbart är kort, alldeles för kort? Jag skulle vilja
säga att också 20 minuter är för kort, alldeles för kort.
Man skall inte fästa sig vid tiden, utan vid vilken
kvalitet som blir resultatet om man gör en seriös kon-
troll, en kontroll som skall se till att företag inte kon-
kurreras ut av oseriösa företag, som på ett för enkelt
sätt kommit över sin F-skattsedel.
Jag har, fru talman, mött representanter från Taxi-
förbundet, målarmästarnas och uppfinnarnas riksor-
ganisationer. Dessa tre organisationer har klart och
tydligt uttalat sin uppfattning om vikten av att en
kontroll görs av vilka som kan få en F-skattsedel.
T.o.m. utredningen rörande branschsaneringen landar
på fortsatta starka krav vad gäller vem som skall kun-
na få en F-skattsedel. Utredaren i det fallet var Ulf
Adelsohn, före detta moderat partiledare. Även detta
gör att reservationen till dagens betänkande blir något
underlig.
Med det vill jag yrka bifall till utskottets hemstäl-
lan och avslag på reservationen.