Fru talman! En av de stora nyheterna i VÅP:en
som kom i förra veckan var den lilla anteckningen på
s. 142 om utarbetande av en strategi för alternativa
drivmedel. Jag tycker att den var väldigt bra. Jag ser
det som en stor framgång, lite grann som ett resultat
av de debatter som bl.a. vi två har haft i den här
kammaren. Det är självklart väldigt roligt.
Jag tycker också att det är väldigt kul att höra
miljöministern kalla den som jag anser väldigt olyck-
liga formuleringen och pekpinnen i höstens finans-
plan ett olycksfall i arbetet. Problemet är att andra
ministrar har sagt precis så som det stod i den. Ord-
föranden i finansutskottet har sagt att man absolut står
fast vid den formuleringen. Det ska bli intressant att
följa den fortsatta kampen om hur det här ska definie-
ras.
Jag tycker själv att det är väldigt olyckligt att den
meningen infördes. Jag vet att den har fördröjt inves-
teringar på det här området och orsakat stor tveksam-
het i industrin. Det krävs ju stora pengar för att starta
någonting nytt.
Det är vidare så att man måste beräkna ekonomi
på ett avvikande sätt när det gäller miljöfrågor och
sätta en prislapp också på skador på miljön. Jag hop-
pas, ärligt talat, att den gammaldags värdering som
återspeglas i regeringsbeslutet från juli 1999 ska
försvinna och att detta blir väldigt tydligt i strategin.
Jag har i andra utskottstexter också sett att man
tror att det är för dyrt att släppa fram biobränslen. Jag
tror helt annorlunda. Jag menar att det är nödvändigt
och skapar jobb och en bättre tillväxt i vårt land, för
att inte tala om hur det återverkar på balansen i utri-
keshandeln. Framför allt bidrar det till att förbättra
miljön inte bara här utan på många andra ställen i
världen, dit vi faktiskt kan exportera om Exportkre-
ditnämnden sköter sig väl fortsättningsvis.