Fru talman! Nu är det så väl beställt - och därför
såg jag alldeles särskilt fram mot den här debatten -
att vi sedan dess har fått en ny vårproposition. Där
finns inte den mening som Lena Ek nu väl får sluta
att hänvisa till med. Formuleringen i den förra propo-
sitionen refererade till en text inne i propositionen på
ett sådant sätt att den har kunnat användas på det vis
som Lena Ek och många andra centerpartister har
gjort. Jag betraktar den som något av ett olycksfall i
arbetet. Vi har nu lämnat den formuleringen, och vi
har nu formuleringar som visar att vi utarbetar en
strategi och funderar på vilket sätt detta kan hanteras i
relation till mineraloljedirektivet, som är det bästa.
Det finns två olika möjligheter att få dispens från det
direktivet. Jag tycker att detta är klara besked om att
vi fortsatt har en mycket aktiv inställning till de här
frågorna.
Strävandena att utarbeta en strategi var den hu-
vudsakliga anledningen till att vi inte fattade några
beslut om de projektdispenser som fanns på bordet
för drygt ett år sedan. Det är möjligt att det finns
formuleringar som säger att det här kan vara ett stats-
finansiellt problem, och det är klart att om man släp-
per fritt fram för alla tänkbara projektdispenser, är det
möjligt att miljönyttan inte motsvarar skattebortfallet.
Också det är en orsak till att vi behöver en strategi. Vi
behöver titta på miljönyttan av de här olika bränslena
för att komma rätt i besluten om projektdispenser.