Fru talman! Jag vill börja med att tacka justitie-
ministern för svaret.
Jag har inte grundat min interpellation bara på
JUSEK:s utredning. Sedan jag kom till justitieutskot-
tet har jag verkligen lagt mig vinn om att träffa olika
poliser ute i landet - inte bara polisledningen utan
också polismän ute på fältet.
Jag tror också, precis som justitieministern har
svarat, att det finns en aktiv dialog mellan RPS och
länspolismästare. Men problemet är att det sedan
alltför ofta är stopp. Den aktiva dialogen saknas allt-
för ofta längre ned i organisationen. Är detta något
som även justitieministern har upplevt? Jag har upp-
levt att efter länspolismästarnivå är det alltför vanligt
att den aktiva och öppna dialogen saknas.
När det gäller den oklara och otydliga polisorgani-
sationen har jag delvis fått medhåll av justitieminis-
tern, och det uppskattar jag naturligtvis. Jag hoppas
verkligen att man rättar till detta.
I svaret står det att det är viktigt med variationer
inom landet. Självklart skall man använda sig av de
möjligheter som finns inom olika områden. Med likar-
tad organisation menar jag inte att det skall vara exakt
lika, utan man skall ha olika möjligheter att jobba
inom lagens ramar.
Vad gäller polisväsendets styrsystem vill jag un-
derstryka det som bl.a. utredningen visar, att det är
oerhört viktigt att man ökar den lokala styrningen, att
man verkligen utnyttjar utrymmet för lokala och regi-
onala lösningar. Självklart begär jag inte att ministern
skall tala om vilka som skall sitta med i kommittéerna
och vilka direktiv det skall vara, men jag har en öns-
kan: Låt dem som är med verkligen vara kritiskt
granskande så att det inte blir så som det alltför ofta
varit med de tidigare utredningarna.
Beslutade åtgärder måste förankras, heter det. Jag
har alltför ofta fått uppleva att klimatet inom polisen
har hårdnat på ett tragiskt sätt så att enskilda poliser
inte vågar uttala sin åsikt öppet av rädsla och risk för
repressalier. Dessutom blev det värre härförleden när
rikspolischefen gick ut och sade att det bara är vissa
som skall uttala sig om polispolitik, det får inte en-
skilda göra. Det är ju en demokratisk grundläggande
rättighet att få uttala kritik även inom polisen. Det
skulle vara intressant att höra rent allmänt vad minis-
tern tycker om att man lägger munkavle på enskilda
företrädare inom en organisation.
Jag har väldigt ofta fått höra att enskilda polismän
uttalar sin besvikelse gentemot sin chef Sten Hecks-
cher och även gentemot justitieministern för att de så
sällan får stöd för sitt arbete. De får alltför ofta höra
att de är på fel plats, vid fel tidpunkt, dvs. att de, som
de tolkar det, inte sköter sitt jobb. De upplever att
man tycker att de är inkompetenta. Då vill jag fråga:
Är det så att de hårdrar, eller är det så att man alltför
ofta tycker att de inte gör sitt jobb? De gör det inom
sina ramar.
Mycket av problemen inom polisen tror jag beror
på att det är alldeles för oklara befogenhets- och an-
svarsförhållanden och att man inte följer upp alla de
storstilade planer och prioriterade områden som man
har beslutat om och ser om det blivit så som det var
tänkt, varför det blev fel osv. Jag tror inte att det be-
hövs någon utredning om detta att poliser skall våga
tala öppet med varandra. Vad som behövs är att både
justitieministern och rikspolischefen deklarerar att
man även inom polisen öppet får ha kritiska åsikter.