Fru talman! Kritik skall riktas. Jag får också ofta
höra frågan varför jag riktar kritik mot Polisen. Men
Polisen skall inte ha någon gräddfil. Det är inte me-
ningen. Men det är också viktigt att man i besvärliga
tider uttrycker sin uppskattning för att Polisen verkli-
gen har gjort vad den har kunnat med de besvärliga
förutsättningar som den har. Det är detta som många
har tyckt, men det finns ju alltid två sidor.
När det gäller detta med munkavle och polispoli-
tik hoppas jag verkligen att justitieministern på sitt
sätt arbetar för att man på högsta nivå skall känna att
det inte är fel att våga diskutera. Polispolitik är alltså
inte detsamma som ledarnas politik, utan det är alla
polisers politik.
Jag anser att det är oerhört viktigt att man följer
upp saker och ting. Justitieutskottet har precis kommit
hem från New York där man har studerat New York-
polisen. Där jagar man småbrott men glömmer de
grova brotten. Över 80 % av alla grova brott har inte
klarats upp. Det finns mycket att säga om detta, men
det bevisar att det är viktigt att vi är ute och tittar på
olika saker. Vad man gör i New York och som vi
måste införa här är att det där ställs krav på cheferna.
Med jämna mellanrum måste de redovisa om de har
klarat de uppställda målen. Om inte, får dessa chefer
göra någonting annat inom organisationen. I en rap-
port som vi fick från UD stod det att det har varit en
osedvanligt hög omsättning på chefer inom organisa-
tionen. Alla passar inte som chefer.
Fru talman! Till sist vill jag säga att det viktigaste
inom Polisen, liksom inom alla andra organisationer,
är att den enskilde polismannen känner att inte av-
ståndet är så stort som det är, att man vågar tala öppet
med varandra. Det måste nu bli en radikal förändring
inom organisationen. Det är alldeles för många som
mår mycket dåligt, och det är alldeles för många som
vill söka ett annat arbete.