Fru talman! I budgetpropositionen 2001 aviserade
regeringen sin avsikt att slopa beskattningen av kapi-
talvinster på näringsbetingade andelar. Det var ett
glädjande besked. Vi moderater hade länge verkat för
att detta skulle ske.
Nuvarande beskattning av företagens kapitalvins-
ter på andelar i dotter- och intresseföretag medför att
företagens vinster beskattas både i dotterbolaget och i
moderbolaget. Detta är givetvis olyckligt. Dubbel-
eller trippelbeskattning av intäkter är alltid av ondo
och kan inte med bästa vilja i världen betraktas som
ett utslag av en företagsvänlig politik. Det är inte bra,
och det gör att svenska företag antingen kommer till
korta i en internationell konkurrens eller ägnar sig åt
konstruktioner med holdingbolag utomlands för att få
ned skattetrycket till en mer internationell nivå.
Regeringen räknade hösten 2001 med att lägga
fram en proposition under våren 2002. Tre månader
efter det att budgetpropositionen lagts fram kom en
skrivelse till riksdagen från regeringen som innebar
en begränsning av rätten till avdrag för kapitalförlus-
ter för näringsbetingade andelar redan fr.o.m. den 7
december 2001. I det sammanhanget är det värt att
notera att det inte bara är fråga om en stoppregel som
gäller fr.o.m. dagen efter skrivelsens avlämnande
utan att den avser även avyttringar som skett tidigare
men där den omständighet som utlöser en uppskjuten
avdragsrätt inte har inträffat senast den 6 december
2001.
Fru talman! Vi har nu fått en situation som absolut
inte är till gagn för svensk företagsamhet, med fort-
satt beskattning av kapitalvinster på näringsbetingade
andelar och samtidigt mycket begränsad möjlighet till
avdrag för motsvarande kapitalförluster. Dessutom är
det mycket oklart när en symmetri mellan beskattning
och avdragsrätt kan bli verklighet.
I dag vet vi, eller tror oss veta, att en proposition
kan framläggas tidigt i början av nästa år och att en
lag om slopad beskattning av kapitalvinster på när-
ingsbetingade andelar kan bli giltig tidigast den 1 juli
2003, dvs. 19 månader efter det att begränsningen av
kapitalvinsterna på näringsbetingade andelar införts.
Vi vet inget om hur denna lagstiftning kan tänkas se
ut. I mer än ett och ett halvt år ska således svenska
företagare gissa hur den nya lagen ska se ut. Kommer
den också att gälla retroaktivt fr.o.m. den 7 december
2001? Eller ska detta asymmetriska förhållande inte
rättas till? Och kommer propositionen i sådan tid att
en ny lag verkligen kommer till stånd den 1 juli
2003? Frågorna är många. Svaren är få eller inga.
Fru talman! Under decennier har svenska företa-
gare krävt klara och tydliga spelregler. Det nu liggan-
de förslaget med retroaktiv lagstiftning, asymmetriska
lagar och en framtid höljd i dunkel är ett skräckex-
empel på hur man inte ska regera.
Så här kan vi inte ha det! Varför blev det så här
tokigt? Ja, om detta kan man läsa i betänkandet. När
regeringen väl hade annonserat sin goda avsikt hösten
2001 agerade en del företag för att realisera sina ka-
pitalförluster på näringsbetingade andelar. Det var
inget konstigt i det. Men regeringen tar detta till in-
täkt för att införa en stopplag med omedelbar in-
skränkning i rätten till avdrag för kapitalförluster på
just de näringsbetingade andelarna.
Detta, fru talman, innebär att ett okänt antal affä-
rer som genomförts enligt gällande lag kommer att
drabbas av retroaktiva bestämmelser. Så kan det inte
få gå till i en rättsstat.
Medborgarna måste kunna lita på att de lagar som
riksdagen stiftat gäller. Retroaktivitet ska bara kunna
få användas i sällsynta fall. Förbudet mot retroaktiv
skattelagstiftning är en grundlagsskyddad fri- och
rättighet, och undantagen ska vara få och välmotive-
rade.
Regeringen och utskottsmajoriteten motiverar den
retroaktiva lagstiftningen med att man vill motverka
att nuvarande regler utnyttjas för skatteplanering. Är
det ett tillräckligt motiv enligt 2 kap. 10 § andra
stycket regeringsformen? Jag hävdar att så inte är
fallet.
De särskilda skäl som åberopas i propositionen
uppfyller inte kraven på undantag från förbudet för
retroaktivitet i skattelagstiftningen. Det ska vara fråga
om klara fall av skatteflykt och andra kringgående-
transaktioner. Skatteplanering är inte alls samma sak.
I det aktuella fallet gäller det företagens rätt till av-
drag för reella kostnader. Det är inte skatteflykt eller
kringgående av lag.
Vi hade till den 7 december en symmetrisk lag-
stiftning med beskattning av kapitalvinster fullt ut
och avdrag för kapitalförluster. Och avdragen fick
göras fullt ut i inkomstkällan näringsverksamhet
eftersom det är just vad det är fråga om. Genom det
förslag som vi nu debatterar vill regeringen att företa-
gen ska betala full skatt på kapitalvinster men begrän-
sa rätten till avdrag för kapitalförluster för näringsbe-
tingade andelar. Visserligen har det nu framlagda
förslaget delvis mjukats upp i jämförelse med den
ursprungliga skrivelsen, men faktum är att förslaget
främst drabbar mindre företag som inte är koncerner
med flera dotterbolag.
Vi moderater kan inte acceptera en sådan rätts-
ordning. Det är totalt oacceptabelt att svenska företa-
gare ska sväva i okunnighet om vad som gäller under
en så lång perod som minst 22 månader. Regeringen
och utskottsmajoriteten visar ringa respekt för
grundlagens regler.
Vi anser därför att propositionen ska avslås och
att regeringen får återkomma med ett förslag till lag-
stiftning som omfattar både befrielse från kapital-
vinstbeskattning på näringsbetingade andelar och
regler för avdragsrätten för kapitalförluster på sådana
andelar.
Fru talman! Jag yrkar bifall till reservationen.