Herr talman! Denna diskussion handlar om
konsekvenserna av en besparing som beslutades
om och av Socialdemokraterna och de fyra
regeringspartierna hösten för två år sedan. En halv
miljard kronor skulle sparas, i detta fall även på
Justitiedepartementets område. Det visade sig att
det fanns en beredvillighet inom polisen att
åstadkomma en sådan rationalisering att det ledde
till en effektivisering som skulle innebära att
polisen, trots 500 miljoner lägre anslag på tre år,
ändå skulle upprätthålla och kanske t.o.m.
förbättra sin synlighet, sin verksamhet.
Här har poängterats att det icke får drabba den
operativa verksamheten, den yttre tjänsten inom
polisen. Vi har i dag 16 700 polistjänster, därutöver
några tusen administrativa befattningar. Man kan
åstadkomma denna besparing genom att minska
antalet polismyndigheter = antalet polisdistrikt.
Målsättningen är att varje län skall ha en
myndighet, i stället för som nu i regel fyra, fem eller
sex olika. Om man tar den modell som det har
fattats beslut om i en del län innebär det att det blir
färre poliser i chefstjänst, vilket man sparar en hel
del på. Det blir färre skrivbord i polishusen. De
poliser som har det arbete som allmänheten -- vi
alla -- efterfrågar, skall inte bli färre.
Vi skall åstadkomma detta, det har man lovat från
Rikspolisstyrelsens sida. Rikspolischefen Björn
Eriksson sade det omedelbart. Det har bejakats i
de utredningar som har gjorts i länen. Jag tycker att
det är litet vårdslöst och betänkligt när K G Sjödin
inkompetensförklarar så många som har bejakat
detta ute i länen och polisdistrikten.
Lars-Erik Lövdéns inlägg var utomordentligt bra i
det avseendet att han bokstavligen riktade en
maning till sina partivänner i landet,
socialdemokraterna, att nu ta till sig denna kraft. Så
uppfattade jag det. Det saknas alltså kraft i en del
länsstyrelsers styrelser. Där sitter 14 politiker, och
dessutom en landshövding som ordförande. Jag vill
gärna be Lars-Erik Lövdén att ännu en gång
upprepa detta, med adress till just partivänner och
gärna andra också, i länsstyrelsernas styrelser men
också i polisstyrelserna i distrikten och varför inte i
kommunerna. Trögheten är enorm. På sina håll har
man inbillat sig att polisen skulle bli mindre effektiv
om man införde en polismyndighet för hela länet.
Det skulle gubevars kunna tänkas innebära en
centralisering. Länspolismästare som kan jobbet
och som har bejakat detta -- såvitt jag förstår har
man gjort det praktiskt taget överallt i landet --
försöker förklara och borde bli trodda på sina ord,
att det bara finns ett sätt att undvika uppsägningar
av poliser i yttre tjänst. Det har ju dessutom gjorts
stora utredningar som ligger till grund för detta.
Det finns bara ett sätt, och det är att radikalt
minska antalet polisdistrikt.
Det finns därför anledning att till K G Sjödin säga
att riksdagen inte skall försöka att kullkasta det
beslut som har bejakats ute i länen. Riksdagen har
fattat detta beslut. Här finns insikter. Det finns det
också i regeringskansliet. Nu kan vi ta tillfället i akt
att bokstavligen uppmana våra förtroendevalda i
respektive partier och i länsstyrelser och
polisstyrelser att göra det enda vettiga.
Ordspråket ''medan gräset växer dör kon'' blir
adekvat om vi inväntar den parlamentariska
utredningens förslag. Det är nu besparingarna
måste ske. Alla vet att pengarna kommer att sparas
in på tre år. Låt oss ta detta grepp i denna angelägna
fråga nu.