Fru talman! Det är viktigt att vi också i fortsätt-
ningen kan vidmakthålla den position som Sverige
har i EU och Europa som det land som kanske har
den lägsta dödligheten och de lägsta skadorna av
alkohol. Ett väldigt viktigt instrument för att nå denna
position har ju varit just vår alkoholbeskattning. Nu
räcker det inte enbart med insatser kring alkoholbe-
skattningen, utan det behövs också ett intensivt upp-
lysnings- och informationsarbete. Det behövs natur-
ligtvis också mycket forskning på området. Jag tror
att de sociala skadeverkningarna av alkoholen och de
mänskliga öden som alkoholen orsakar individer är
tillräckligt starka skäl för att man ska inse att det
också i fortsättningen är viktigt att ha en alkoholbe-
skattning som kan understödja en utveckling som gör
att vi kan bevara den position som relativt sett ändå är
betydligt bättre än i många andra länder i EU.
Som svar på de frågor som Nils-Erik Söderqvist
tog upp vill jag gärna säga att jag inte tror att det är
bra med någon form av harmonisering av skattesat-
serna på alkoholområdet.
Jag är naturligtvis också överens med Carl Erik
Hedlund om att det är den svenska riksdagen som ska
bestämma alkoholbeskattningen och inte Europapar-
lamentet eller något annat EU-organ. Det är här i
riksdagen som alkoholskattenivåerna ska fastställas.
Jag tycker därför att det är viktigt att vi i fortsättning-
en får en alkoholskattenivå som kan medverka till ett
gott resultat när det gäller att bekämpa alkoholskador.
Den andra frågan som Nils-Erik Söderqvist ställde
var om det är möjligt att aktualisera frågan om att
höja golvet i alkoholbeskattning inom EU. Det är ju
så att vin saknar beskattning i ett antal EU-länder. Det
är alltid en fråga om att föra in detta vid ett tillfälle
när man tror att man kan vinna någon form av fram-
gång, eftersom det diskuteras i samband med för-
dragsändringar och andra tillfällen när man ska ändra
principerna för skattepolitiken. Där har den svenska
regeringen varit mycket tydlig och sagt att vi i fort-
sättningen ska låta varje nationellt parlament självt
bestämma över skattesatserna. Däremot kan vi sam-
verka om skattepolitiken på sådana områden där vi
har gemensamma mål. Jag betraktar det som ett fram-
steg att vi under vårt ordförandeskap i våras kunde
flytta fram positionerna kring alkoholpolitiken och
ännu tydligare markera hur viktigt folkhälsoperspek-
tivet är. Här finns naturligtvis en konflikt i vissa lä-
gen, men det är viktigt för mig att just folkhälsoas-
pekterna ska ha den avgörande betydelsen i den kon-
flikten.
Till sist vill jag säga att Carl Erik Hedlund och jag
har haft andra debatter i kammaren på det här områ-
det, och jag delar inte hans slutsatser när det gäller
hur han vill använda alkoholskatten. Om man skulle
följa hans råd tror jag snarast att vi skulle öka antalet
alkoholskador i Sverige, och det ska vi inte medverka
till. Vi kan ha helt olika uppfattningar om hur alko-
holpolitikens skattedel ska användas, men det är ändå
en fördel att vi är överens om att det är den svenska
riksdagen som fattar beslut om alkoholpolitikens
skatteregler och inte någon annan.