Fru talman! Carl Erik Hedlund är fortfarande fast
i att man ska avdramatisera alkoholen, som om det
skulle ligga någon säker forskning bakom ett sådant
ställningstagande. Det är inte alls på det sättet. Det
finns inget som helst belägg för det. Det som vi har
diskuterat i den här interpellationsdebatten är att man
på svenskt håll har en lång erfarenhet av att samban-
det mellan priser och tillgänglighet är det avgörande
för konsumtionen. Det finns också en växande insikt
ute i Europa om detta. Det skulle verkligen vara väl-
görande om Hedlund ville ta med sig detta till sin
kammare, precis som finansministern alldeles nyss
sade.
Jag tycker att den här debatten visar att vi har en
finansminister som har en insikt i hälsofrågorna och
är medveten om behovet av en alkoholbeskattning
som styrinstrument. Jag finner detta vara oerhört
glädjande.
Jag skulle ändå vilja framföra den förhoppningen
till finansministern att han tar med sig tanken på att
lyfta fram behovet av en ny definition av vad som är
eget bruk. Det är lite knepigt att eget bruk i det här
sammanhanget anses kunna motsvara ungefär tre
gånger den egna konsumtionen av alkohol per år
enligt vår svenska statistik.
Sedan är det väl så att vi över huvud taget, både i
EU-sammanhang och i de förhandlingar som vi har,
måste vara mycket mer medvetna om alkoholkapita-
lets oerhörda kraft och att man därifrån på alla sätt
försöker att slå spik i den här debatten. Jag tror att vi
måste stärka folkrörelserna genom ett ökat stöd, där-
för att det innebär ett stöd för folkhälsan, för välfär-
den och för demokratin.