Herr talman! Jag vill säga några ord om den del i
betänkandet som handlar om tvåspråkig undervisning
för finskspråkiga elever. I betänkandet framgår att
försöksverksamhet med tvåspråkighet bedrivs i 18
kommuner. Vidare framgår i betänkandet att verk-
samheten har utvärderats och befunnits vara fram-
gångsrik. Konkreta resultat som rapporterats från
olika projekt talar t.ex. om förändringar av elevers
studieval i för eleverna positiv riktning, ökad skrivlust
hos elever, säkrare språkbehandling, förstärkt två-
språkighet samt bättre samverkan med lärare.
Regeringens förslag borde ha kompletterats med
en diskussion av inte bara möjligheten till tvåspråkig
undervisning utan också av en eventuell skyldighet.
Tvåspråkig undervisning med goda resultat finns
dokumenterad från många länder. Inte minst gäller det
undervisningen i Finland för den svenskspråkiga mi-
noriteten. Där finns det ingen anledning att längre
bedriva s.k. försök med tvåspråkig undervisning.Den
socialdemokratiska regeringen verkar inte vara beredd
att visa finskans särställning.
Den försöksverksamhet med tvåspråkig undervis-
ning i grundskolan som hittills bedrivits har som sagt
utfallit mycket väl. Ytterligare försök kan inte tillföra
kunskap som är väsentlig för att riksdagen skall kunna
fatta beslut. Därför bör det nu införas bestämmelser
som anger under vilka omständigheter kommunerna
är skyldiga att anordna tvåspråkig undervisning för
finskspråkiga elever i hela grundskolan.
Skolverket bör få i uppdrag att utforma förslag till
timplan för sådan tvåspråkig undervisning i grundsko-
lan. Det är nämligen inte klart uttalat i kommunernas
skolplaner att det finska språket har en särställning.
Det finska språket måste erkännas som ett inhemskt
språk i Sverige.
Skolverket bör få i uppdrag att utforma sitt förslag
till timplan för tvåspråkig undervisning i enlighet med
förslag från arbetsgruppen för stärkande av det finska
språkets ställning. Förslaget bör utformas så, att det
också kan gälla mindre grupper av elever än en hel
klass och avse en sverigefinsk utbildningslinje inom
grundskolan. Förslaget bör också innehålla regler om i
vilka fall kommunerna har skyldighet att inrätta en
sådan utbildningslinje. Timplanen bör innehålla mi-
nimigränser för antalet undervisningstimmar både på
respektive i svenska och på respektive i finska.
Timplanen skall vara utformad så att studierna efter
grundskolan kan fortsättas i ett svenskt gymnasium
samt, efter finskt språkprov, även i ett finskt gymna-
sium.
Jag yrkar således bifall till Kristdemokraternas re-
servationer nr 1 och nr 2.