Hoppa till innehåll
PRESS
Swisha

Frivilligt stöd

Stöd med Swish

Stödet är frivilligt och påverkar aldrig redaktionella beslut.

Mottagare: Simon Axelsson

Lämna tomt för att välja belopp i Swish. Bankens beloppsgränser gäller.

Öppna Swish

Kontrollera att mottagarnamnet är Simon Axelsson och att beloppet stämmer i Swish innan du godkänner med BankID. Meddelande: PRESS0.

Swish till Simon Axelsson, 0761860127
Skanna QR-koden med Swish eller mobilkameran.

Du kan också öppna Swish själv och fylla i numret. Den här sidan kan inte kontrollera om en direkt Swish-betalning har genomförts. Kontrollera betalningen i Swish eller hos din bank.

Fler sätt att stödja PRESS0

Utforska PRESS0 · områden, sidor och verktyg
Anförande · kammaren

Finska språkets ställning i Sverige Föredrogs

RUNE RYDÉN (m), 1994-12-12 (riksmöte 1994/95).

Talarens profil: röster, uttalanden och ansvar

Herr talman! Vi skall nu behandla regeringens

skrivelse om det finska språkets ställning i Sverige.

Låt mig först säga att jag tycker att betänkandet och

framför allt den skrivelse som ligger bakom betän-

kandet är utomordentligt föredömliga på flera sätt.

För det första behandlar skrivelsen det finska språkets

ställning i historisk belysning, och för första gången

har vi en bra skildring av utvecklingen under histori-

ens lopp.

För det andra kommer det i skrivelsen fram en

lång rad förslag om beslut som vi i utskottet ställer

oss bakom och som vi tycker är viktiga för att ytterli-

gare stärka det finska språkets ställning här i Sverige.

Det är ett språk som har funnits här av hävd och som

har en alldeles speciell ställning i det svenska samhäl-

let.

Låt mig därför, herr talman, utdela beröm till dem

som har skött utredningen och som ligger bakom

skrivelsen. Det är inte alltid man får del av så pass

läsvärda tankegångar och framför allt konkreta och

bra förslag.

Den reservation till utskottets ställningstagande

som jag skall tala för berör därför inte några stora

skillnader i synen på det finska språkets ställning,

utan mer skillnaden i uppfattning om de fristående

skolornas ställning i Sverige. Vi reservanter instäm-

mer i den uppfattning som kommer fram i skrivelsen,

dvs. att möjligheten att stärka och driva fristående

finska skolor är en av de enskilt viktigaste insatserna

för det finska språkets utveckling här i Sverige. De

ekonomiska villkoren för dessa skolor måste därför

enligt vår uppfattning tryggas.

Tyvärr är det så, herr talman, att vi reservanter

inte känner oss särskilt trygga på denna punkt med

den nya regeringen. Det finns uttalanden från bl.a.

ledande företrädare i utbildningsutskottet som visar att

dessa friskolor i framtiden kan komma att leva i en

mycket farlig värld. Därför yrkar jag bifall till reser-

vation nr 1 till utbildningsutskottets betänkande nr 4.

Jag vill också säga, herr talman, att det är helt

klart att vi i utskottet är helt eniga om de viktiga sa-

kerna i regeringens skrivelse. Det gäller t.ex. tillsät-

tande av en parlamentarisk beredning för att utreda

om vi i Sverige skall underteckna Europarådets kon-

vention om regional- och minoritetsspråk.

I förstone kan det tyckas mycket enkelt att svara

på den frågan. Svaret är självfallet "ja". Men när man

analyserar frågan litet närmare finns det en hel del

hållhakar och bekymmer som måste utredas innan vi i

Sverige kan underteckna den konventionen. Det räck-

er med att peka på det faktum att vi har flera andra

stora minoritetsspråk. Vi har också en regional för-

delning av de olika språken i Sverige som gör att vi

inte ensidigt kan ställa upp på Europarådets konven-

tion i den nuvarande lydelsen.

Dessutom avser regeringen att besluta om särskil-

da anordningar på skolans område som ytterligare

stöder det finska språkets ställning här i Sverige.

Skolverket har också i uppdrag att anordna språkprov

i finska på grundskolenivå och gymnasienivå för att

sprida information om undervisningen på finska osv.

Allt detta tycker vi är väldigt bra.

Vi vill dock peka på att finskan redan i dag har

något av en särställning här i Sverige. Det gäller i

hemspråksundervisningen, där det för finska språket -

och för samiska och zigenska elever - inte finns nå-

gon begränsning vare sig när det gäller elevantalet

eller den tid eleverna kan få hemspråksundervisning.

För övriga språk finns det som ni vet en begränsning

som innebär att det skall vara grupper om minst fem

elever och att eleverna kan få undervisning i max sju

år. För finska finns inte denna begränsning, utan ele-

verna kan få undervisning genom hela skolan. Detta

tycker vi är riktigt och viktigt, och vi tycker att det

skall fortsätta på det sättet.

Vi anser det också väsentligt att vi i Sverige har en

naturlig tvåspråkighet när det gäller finska och svens-

ka, och att den skall utvärderas genom högskolan i

Luleå, vilket nu sker. Vi kommer noggrant att följa

utvecklingen på detta område. Slutrapport skall avges

1995 - alltså nästa år.

Kort sagt, herr talman, tycker jag att regeringens

skrivelse är något av ett föredöme för andra skrivelser

som vi får ta emot. Jag ställer mig bakom utskottets

betänkande, men jag yrkar bifall till reservation nr 1.

Debatten

Hämtad sida: 11

11 rader

Källa: Sveriges riksdag. Originalet hos riksdagen Källfil hämtad 2026-10-13.

RUNE RYDÉN (m): Finska språkets ställning i Sverige Föredrogs (1994-12-12) — PRESS0