Herr talman! Förvisso är det oppositionens roll att kritisera och komma med motförslag. Det är naturligtvis ingenting som jag ifrågasätter, alldeles tvärtom. Men jag tycker ändå att det är synd när kritiken mot majoritetens politik ibland i stället så att säga hamnar på myndigheterna. Detta gäller dock inte Folkpartiet; Gunnar Andrén gjorde en klar åtskillnad.
Enligt min mening förtjänar personalen på Skatteverket, kronofogdemyndigheterna och Tullverket i stället beröm, och det med råge. Inom respektive verksamhetsområde tillhör de faktiskt världseliten när det gäller effektivitet, service och rättssäker hantering. Trots att dessa myndigheter nyligen genomfört stora omorganisationer har de klarat att ytterligare förbättra sin service. Lyssna till exempel till företagen vad de tycker om det nya Tullverket. De säger att det har blivit både enkelt och smidigt att bedriva handel över gränserna. Dessutom har Tullverkets personal förmått öka narkotikabeslagen. Det nya arbetssättet, som inte är fullt utvecklat ännu, tycks fungera väl. Där är jag överens med Ulf Sjösten.
För inte så många år sedan satt vi alla och envar och slet med våra inkomstdeklarationer i februarimörkret. I dag är det få som upplever denna uppgift som betungande. Från och med nästa år blir det ännu enklare för företagen. Vi här i kammaren kommer nämligen inom kort att fatta beslut om införande av ombudsdeklarationer. I och med denna reform slipper företagare att underteckna sina skattedeklarationer. Det kan i stället ett utsett ombud göra, till exempel det enskilda företagets revisor. Därmed försvinner en massa pappershantering.
Som vanligt vill vi socialdemokrater öka anslagen till tull, skatt och exekution med respektive 50, 225 och 9 miljoner. Både Tullverkets och Skatteverkets brottsenheter får nu pengar till att anställa många fler för att ytterligare förstärka de viktiga kontrollfunktionerna. Men pengar är inte allt. Vi vill också utöka vissa befogenheter för både Skatteverkets och Tullverkets personal.
Både Kristdemokraterna och Moderaterna lägger tung kritik särskilt på Skatteverket. Hanteringen är inte rättssäker, dundrar Ulf Sjösten och vill samtidigt minska anslaget med 100 miljoner rakt av. Jag ska gärna svara Ulf Sjösten en gång till med att jag tycker att det är oerhört viktigt med rättssäkerhet. Jag oroar mig inte för rättssäkerheten vad gäller Skatteverket. Jag tror att Ulf Sjösten refererar till den dom i Europadomstolen som gällde skattetilläggen. Kritiken gällde förvaltningsdomstolarna i mycket högre grad än Skatteverket.
Kristdemokraterna lägger dimridåer kring sina besparingar med en, som de själva benämner det, etisk diskussion. Med eller utan etik är de i alla fall beredda att minska Skatteverkets anslag med 380 miljoner och kronofogdemyndigheternas med 15 miljoner. Det är mer än så som är svårsmält. Kristdemokraterna skriver följande i sitt särskilda yttrande "att de svenska administrationerna för skatt, tull och exekution måste orientera sig mot de rättsliga principer som trots allt är etablerade och målformuleringen för polikområdet Skatt, tull och exekution bör ändras till att ligga mer i linje härmed".
Hur jag än läser den meningen, herr talman, uppfattar jag en alldeles förödande kritik mot våra myndigheter. Min etik säger mig att om man slår så hårt som Kristdemokraterna gör bör man också ge exempel på dessa myndigheters påstådda brott mot rättsliga principer.
Kristdemokraterna föreslår alltså en nedskärning med 380 miljoner på Skatteverket. Samtidigt hyllar de skattekontrollen. Hur går då detta ihop? Jo, deras lösning är att det hårdbantade Skatteverket ska inrikta sig mot att upptäcka verkliga skattebrott. Läsaren av det särskilda yttrandet får tyvärr inte information om den kristdemokratiska definitionen på vare sig "verkliga" eller "overkliga" skattebrott.
Det är med vemod jag måste fråga vart det gamla folkrörelsepartiet Centern har tagit vägen. De säger, som vi hörde, nej till en förbättrad skattekontroll genom att med ett hugg ta 225 miljoner från myndigheten. De tycker att de pengar som majoriteten vill tillföra Skatteverket till nyanställningar kan användas på ett bättre sätt.
Politiska prioriteringar kan man förvisso alltid diskutera. Men ett förslag som majoritetens som både förstärker skattekontrollen och underlättar det generationsskifte som myndigheterna står inför och som därtill ger över 400 unga akademiker ett viktigt och utvecklande jobb tycker jag är ett oerhört bra sätt att använda våra skattepengar på.
Centern skriver "att Skatteverket inte fortsättningsvis bör anslå medel till annonskampanjer som försvarar det socialdemokratiska högskattesamhället". Den meningen tål verkligen att begrunda, herr talman.
Är det möjligen ungdomskampanjen där Skatteverket varnar ungdomar för att hamna i svartjobbsfällan som Centern menar? Eller är det de riktade kampanjer som innehåller råd och stöd till nystartade företag? Eller är det kanske kronofogdemyndigheternas informationsprogram som syftar till att hindra att ungdomar hamnar i skuldfälla? Som sagt kan man verkligen undra vart Centerpartiet är på väg.
Mot Folkpartiets anslagsförslag har jag inga invändningar, utom möjligen när det gäller finansieringen. De vill öka Tullverkets anslag, men de gör det utan att skära i Skatteverkets anslag. Tyvärr går de samma väg som de andra borgerliga och vill plocka bort 15 miljoner från kronofogdemyndigheterna. Det besparingsförslaget är förresten det enda förslag där den så kallade alliansen står enig. I allt övrigt spretar förslagen åt olika håll.
Jag har läst avsnitten som handlar om Tullverket i Kristdemokraternas motion och särskilda yttrande, och jag läste noggrant, men jag måste säga att jag inte riktigt hittar någon röd tråd. Lars Gustafssons anförande kunde inte heller räta ut mina frågetecken. Kristdemokraterna skriver att regeringen bör avsätta resurser för att utveckla kompensatoriska åtgärder. Vi kanske ser olika på saken, men enligt den förhärskande uppfattningen är det just till kompensatoriska åtgärder som Tullverket använder hela sitt anslag. Men om nu Kristdemokraterna tycker att anslaget är för lågt, varför tillför de i så fall inte mer pengar till tullen?
Folkpartiets motion och reservation gällande Tullverkets uppgifter och inriktning är däremot en intressant läsning, trots att de flesta förslagen är bättre begagnade och har behandlats i Gränskontrollutredningen eller är aktuella i den snart klara Inregränslagsutredningen, som för övrigt leds av en folkpartist. Icke desto mindre är det en engagerad motion.
Tullverket självt vill få ökade befogenheter att kontrollera resandes identitet. Man vill också få ökade möjligheter att begära in uppgifter från transportföretag. Utan att på något vis vilja föregå utredningens förslag tycker jag att det låter både rimligt och vettigt. Så långt är vi alltså överens med Folkpartiet om ökade befogenheter.
Orsaken till att jag ändå kommer att yrka avslag på reservationen är andemeningen i den. Medvetet eller omedvetet omvandlas tulltjänstemännen raskt till någon sorts nästan-poliser. Det är helt fel väg att gå, menar jag.
Samarbetet mellan tull och polis är oerhört viktigt, för att inte säga nödvändigt. Men poliser saknar tullarnas kompetens och tvärtom. Nog är det bättre att koncentrera och vidareutveckla respektive myndighets kompetens i stället för att splittra där till slut alla är ganska bra på allting, men ingen riktigt bra på någonting. Samverkan är i stället det kitt som ökar både kompetens och effektivitet.
Jag tycker mig ana att flera partier mer eller mindre tonar ned den ena delen av Tullverkets uppgifter, den som benämns effektiv handel. Enligt min mening är det viktigt att komma ihåg att den helhetskunskap om flödet av varor och tjänster över gränserna som bara Tullverket besitter är nödvändig också för brottsbekämpningen. För att kunna söka efter det illegala flödet måste man ju ha kunskap om det legala. Dessa båda verksamhetsdelarna, effektiv handel och brottsbekämpning, hänger alltså samman och kompletterar varandra på många sätt.
Fru talman! Med detta vill jag avsluta med att yrka bifall till förslaget i betänkandet och avslag på reservationen.