Herr talman! Det är alltid lätt när man är i opposition och ens egna förslag inte testas i verkligheten att kritisera - det ska finnas fler miljöbilar. När Stina Bergström hade inflytande och hennes parti utgjorde ett stödparti till den dåvarande regeringen före 2006 var 10 procent av bilarna som registrerades i vårt land miljöbilar. I dag är över 40 procent av bilarna som nyregistreras miljöbilar. Det är en positiv och bra utveckling.
Jag kan också konstatera att när Stina Bergström nu raljerar över miljöbilar sker det utifrån den definition som vi var överens om fram till årsskiftet. Sedan har regeringen valt att skärpa kraven och lägga fram förslag på supermiljöbilspremien. Den är än skarpare och går ett steg vidare.
Jag nämnde i mitt anförande att vi inte får blunda för att Sverige är en liten del av bilmarknaden totalt i vår värld. Vi kan inte agera ensamma utan vi är beroende av utvecklingen i andra länder. Många bilar som rullar på våra vägar är inte Sverigetillverkade. Där har Sverige och den nuvarande alliansregeringen också tagit på sig ledartröjan genom att trycka på i EU för att kraven ska skärpas ytterligare för att komma än längre.
Jag konstaterar att jag är nöjd med utvecklingen. Vi har gått från 10 procent när Stina Bergström hade ett inflytande i regeringen till att över 40 procent av bilarna som registreras i vårt land i dag är miljöbilar. Det är en bra utveckling. Den har fyrdubblats på sex år.
Sedan var det frågan om bonus-malus. Det är riktigt att frågan diskuterades i Almedalen i somras. Det är ett system som vi måste se över. Spontant kan jag säga att det inte får bli så att vi hela tiden jagar större bilar. Det innebär samtidigt att vi jagar folk på landsbygden och familjer med många barn. Ska vi hindra de familjerna att åka samlat i en bil? Det är vad konsekvensen kan bli av bonus-malus-systemet. Det är faktorer vi måste vara försiktiga med innan vi applåderar.