Hoppa till innehåll
PRESS
Swisha

Frivilligt stöd

Stöd med Swish

Stödet är frivilligt och påverkar aldrig redaktionella beslut.

Mottagare: Simon Axelsson

Lämna tomt för att välja belopp i Swish. Bankens beloppsgränser gäller.

Öppna Swish

Kontrollera att mottagarnamnet är Simon Axelsson och att beloppet stämmer i Swish innan du godkänner med BankID. Meddelande: PRESS0.

Swish till Simon Axelsson, 0761860127
Skanna QR-koden med Swish eller mobilkameran.

Du kan också öppna Swish själv och fylla i numret. Den här sidan kan inte kontrollera om en direkt Swish-betalning har genomförts. Kontrollera betalningen i Swish eller hos din bank.

Fler sätt att stödja PRESS0

Utforska PRESS0 · områden, sidor och verktyg
Anförande · föredragning av utskottsärende med eventuell debatt

Fordons- och vägtrafikfrågor

SIV HOLMA (V), 2013-05-30 (riksmöte 2012/13).

Talarens profil: röster, uttalanden och ansvar · Debatterat dokument: Betänkande 2012/13:TU17 Fordons- och vägtrafikfrågor

Herr talman! Jag yrkar bifall till reservation 1, Främjande av fossiloberoende fordonsflotta, som Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Socialdemokraterna står bakom. Jag yrkar också bifall till reservation 3, Dubbdäck, som Vänsterpartiet och Miljöpartiet står bakom.

Herr talman! Vänsterpartiet anser att det strukturellt och långsiktigt är viktigt att få till stånd en samhällsplanering och ett byggande som minskar behovet av långväga fysiska transporter. En trafiksnål samhällsplanering måste baseras på energisnåla och miljövänliga transporter och gynna kollektiva transporter på spår och med buss.

Att använda it och bredband för e-handel, virtuella möten och liknande kan också medverka till att vi får ett mer transportsnålt samhälle.

Inom samhällsplaneringen finns stora möjligheter att minska transportsektorns miljö- och energipåverkan. Om bebyggelsen förtätas, redan exploaterad mark tas i anspråk och infartsparkeringar byggs kan samhällsplaneringen vara ett av flera verktyg för ett mer transporteffektivt och därmed energisnålare samhälle. Det i sin tur leder till att fler väljer att gå mellan olika punkter eller ta cykeln.

När det gäller våra stadsmiljöer är det oacceptabelt att en del inte klarar vare sig de nationella eller de internationella miljökvalitetsmålen för stadsluft.

Kritiken pekar på behovet av att inrätta styrmedel som stärker klimatets ställning i samhällsplaneringen. Även om det viktigaste är att skapa en transportsnål samhällsplanering kommer det alltid att finnas behov av transporter på väg.

I vägtrafiken måste arbetet med att minska växthusgasutsläppen från fordonstrafiken intensifieras. Regeringen har tillsatt en utredning som ska kartlägga möjliga handlingsalternativ och identifiera åtgärder för att reducera transportsektorns utsläpp och beroende av fossila bränslen i Sverige 2050. Resultatet ska presenteras under hösten 2013. Det är en gedigen uppgift som utredaren har fått.

Herr talman! Det finns dock redan nu en hel del som kan och måste göras för att skapa bättre förutsättningar för användning av förnybara bränslen. En nyckelfaktor är att få en fungerande distribution av alternativa bränslen för den tunga trafiken.

Tanken med pumplagen var att den skulle vara teknikneutral, men den har lett att det i stor utsträckning investerats i E85-pumpar medan få investeringar har gjorts i biogaspumpar.

Mackstöd kan prioriteras till större stråk för tunga transporter och för kollektivtrafik, servicefordon och taxi.

Herr talman! För att kunna fasa ut privatbilismens fossilbränsleanvändning och därmed utsläpp av fossila växthusgaser, främst koldioxid, kan man redan nu vidta en hel del åtgärder.

Utbyggnaden av eltankställen måste öka kraftigt för att möjliggöra att fler fordon som drivs med förnybara drivmedel produceras.

Vi vill gynna bilpooler och ha ekonomiska styrmedel som stimulerar till en ökning av antalet bilpooler. Branschen själv föreslår att momsen för den sänks till 6 procent, det vill säga samma nivå som kollektivtrafik och taxi har.

Vi vill skynda på övergången till klimatvänliga och energisnåla bilar. Vi kan konstatera att det tekniskt sett inte är något problem för fordonsindustrin att ställa om sin produktion till bilar som helt eller delvis kan framföras med drivmedel eller drivmedelssystem som är mindre miljöfarliga än bensin och diesel.

Det är därför rimligt att riksdagen bestämmer delmål om när enbart fossilbränsledrivna bilar inte längre ska få finnas kvar på marknaden.

Nya bilar blir successivt effektivare med lägre bränsleförbrukning och klimatutsläpp, bland annat på grund av EU:s krav på fordonsindustrin.

För att skynda på denna utveckling är det så kallade bonus-malus-systemet ett intressant verktyg. Systemet innebär en premie, en bonus, vid inköp av bilar med låga utsläpp av koldioxid medan bilar med höga utsläpp får en avgift eller så kallad malus. Syftet med systemet är som sagt att påskynda övergången till bränslesnåla och klimatvänliga bilar.

Det behövs också stimulanser för att öka antalet bilägare som vill konvertera sina fossildrivna bilar. Där kan ekonomiska styrmedel användas för att ställa om bilar till etanol, biogas eller el.

Andra åtgärder för en mer miljöanpassad vägtrafik är kilometerskatt, trängselskatter, sänkta hastigheter på vägarna och att skapa ett reseavdrag som gynnar kollektivt resande.

Förutom att sänkta hastigheter innebär att utsläppen minskar medför det också att vägarna blir trafiksäkrare med färre dödsfall och färre skadade i trafiken.

Det finns goda skäl att undersöka ett färdsättsneutralt och avståndsbaserat reseavdrag som gynnar kollektivtrafikresenärer. Nuvarande reseavdragssystem gynnar bilismen och stimulerar inte människor att använda sig av kollektivtrafiken.

Herr talman! Vi vill minska dubbdäckens miljöpåverkan. Partiklar som bland annat dubbdäck river upp i asfalten är ett av svenska städers största lufthälsoproblem, och läget för exempelvis Stockholms innerstad är på sina platser akut.

Vi kan konstatera att Sverige vid upprepade tillfällen har kritiserats av EU för brott mot EU:s luftkvalitetsnormer. EU-kommissionen delgav så sent som i april 2013 den svenska regeringen en formell underrättelse om eventuell överträdelse av luftkvalitetsdirektivet.

Svenska kommuner har i dag möjlighet att införa dubbdäcksförbud i problemområden, men detta har hittills inte varit tillräckligt för att komma till rätta med de höga partikelhalterna.

Ett generellt förbud mot dubbdäck riskerar att slå snett mot bilister som kör på landsbygden där det kan vara mer motiverat av trafiksäkerhetsskäl att använda dubbdäck och mindre motiverat att avstå av luftkvalitetsskäl.

I Norge har man, precis som Stina Bergström var inne på, i stället valt att införa en särskild dubbdäcksavgift i ett antal städer. Det är något som Sverige kan dra lärdom av och införa.

Vi välkomnar regeringens initiativ till en utredning om hur avgifter för dubbdäck ska kunna införas i Stockholm. Inom Regeringskansliet förs det dock diskussioner om skäl både för och emot dubbdäcksskatt, så vi befarar att utredningen kommer att dra ut på tiden. Vi vill därför att regeringen fortast möjligt tar fram ett förslag om hur dubbdäcksavgift ska kunna införas.

Debatten

Hämtad sida: 36

36 rader

Källa: Sveriges riksdag. Originalet hos riksdagen Källfil hämtad 2026-10-13.

SIV HOLMA (V): Fordons- och vägtrafikfrågor (2013-05-30) — PRESS0