Herr talman! Vi debatterar nu ett motionsbetänkande om fordons- och vägtrafikfrågor. Betänkandet innehåller ett fyrtiotal motioner från allmänna motionstiden och berör ett brett spektrum av frågor såsom fossiloberoende fordonsflotta, miljözoner, dubbdäck, fordonsbesiktning, längd och vikt för lastbilar, historiska fordon, parkeringsfrågor, vägskyltning och diverse säkerhetsfrågor. Jag avser att i mitt inlägg beröra några av dessa frågor.
Alliansregeringen har satt upp ett tufft mål om en fossiloberoende fordonsflotta till år 2030. Många ifrågasätter om det är ett realistiskt mål, men vill man nå någonstans gäller det våga sätta upp tuffa mål. Jag kan jämföra med USA och president Kennedy som i maj 1961 i ett tal satte som mål: landing a man on the moon and returning him safely to the earth before the end of the decade. Det lyckades. År 1969 hade USA den första människan på månen.
Herr talman! När Alliansen tog över regeringsansvaret 2006 hade Sverige en av de äldsta och mest bensinslukande bilparkerna i EU. Då alliansregeringen tillträdde utgjorde miljöbilarna runt 10 procent av antalet nyregistrerade bilar. I dag är fyra av tio nya bilar som registreras miljöbilar.
I slutet av förra året var hela 55 procent av nyregistrerade bilar miljöbilar. Vid utgången av 2012 uppfyllde 43 procent av de nyregistrerade bilarna miljöbilsdefinitionen som gällde till årsskiftet. Av statistiken framgår att det vid utgången av 2012 fanns 594 000 miljöbilar i trafik i vårt land.
Med miljöbilspremien och skattebefrielse för miljöbilar har Sverige upplevt en miljöbilsboom. Det går nu att tanka biogas på många fler tankställen och etanol över hela landet. Biltillverkare söker sig till Sverige för att prova nya modeller. Detta har vi uppnått genom att ge oss på utsläppen och inte bilanvändandet.
Arbetet för att nå regeringens mål om en fossiloberoende fordonsflotta till 2030 har inletts. I juli 2012 tillsatte regeringen en särskild utredare för att jobba med dessa frågor för att nå regeringens mål.
Det har införts en supermiljöbilspremie till vilken regeringen anslagit 200 miljoner kronor under tre år. Det ger en nedsättning på 40 000 kronor per bil. Syftet med premien är att teknikneutralt stimulera marknadsintroduktion av de mest miljövänliga bilarna och därmed närma sig målet om en fossiloberoende fordonsflotta till år 2030.
Med en supermiljöbil avses en personbil som uppfyller EU:s senaste avgaskrav och som släpper ut högst 50 gram koldioxid per kilometer. Regeringen har också i vårpropositionen slagit fast att nedsättningen av förmånsvärdet för miljöbilar ska fortsätta i tre år.
Stabila och långsiktiga satsningar riktas gentemot forskning, utveckling och demonstrationsanläggningar. Det ska ange ramarna med teknikneutrala ekonomiska styrmedel.
Några av Sveriges viktigaste mål och styrmedel beslutas inte här hemma utan tillsammans med andra i EU. Som EU-land är vi självklart med och påverkar de regelverk som ska styra inte bara vår egen utan hela Europas utveckling mot långsiktig hållbarhet.
EU har beslutat om bindande utsläppskrav på fordon med successivt införande 2012-2015. Vi vill att Sverige ska arbeta för att EU höjer ambitionsnivån och skärper utsläppskraven ytterligare.
Sverige vill självklart även här ta på sig ledartröjan då det gäller omställning mot en miljövänlig fordonspark. Dock är Sverige ett litet land med en liten tillverkning av fordon globalt sett. Det innebär att vi i vårt land är beroende av den teknik som används i andra länder. Det som också försvårar en snabb omställning är att kostnaderna initialt blir höga för ny teknik.
Herr talman! Eldrift är framtiden. Regeringen menar att eldrift för bilar är framtidens lösning, och vi vill att Sverige gör en stor satsning på elbilar och laddhybrider. Vårt land har goda förutsättningar att bli en testmarknad.
Vid bilmässan i Schweiz i mars 2011 presenterades den första svenska serietillverkade elhybriden. Sverige har därmed, på enbart ett fåtal år, lyckats åstadkomma en konkurrenskraftig elhybrid på den europeiska bilmarknaden.
Vår utsläppsfria elproduktion och satsning på utbyggnad av förnybar el ger även möjligheter till utsläppsfritt bränsle. Regeringen stöder forskning om el i fordon och hybridteknik, och våra myndigheter samarbetar med bilindustrin med sikte på ett teknikgenombrott.
Vi vill fortsätta att utveckla demonstrationsprogrammet för elbilar. Infrastrukturen förstärks även med bland annat utbyggnad av laddstolpar och snabbladdningsstationer.
Forskning och utveckling kommer sannolikt att leda till att elfordon och hybrider på el och biodrivmedel dominerar i nybilsförsäljningen när vi närmar oss år 2020. En gemensam nämnare är energieffektivitet och låga utsläpp, oavsett om bilen drivs med biodrivmedel eller el.
Den svenska fordonsparken byts ut på ca 15 år. Det betyder att besluten de närmaste åren är avgörande för att nå målet att den svenska fordonsflottan ska vara oberoende av fossila bränslen till 2030. Nästa femårsperiod blir avgörande. Redan då kommer ett flertal bilmärken att kunna ställa allt fler elbilar och hybrider till marknadens förfogande.
Staten går före och ställer numera krav på 100 procent miljöbil i sina upphandlingar. Sverige ska ligga i framkanten då det gäller forskning kring nya och mer energieffektiva fordon och drivmedel. Samarbetet med svensk fordonsindustri ska fortsätta och utvecklas.
Herr talman! Jag tänker också beröra dubbdäck. Trafikverket har i rapporten
Samlad lägesrapport om vinterdäck
, som redovisades i januari 2009 på grundval av ett uppdrag från regeringen, utrett vilka regler som bör gälla för vinterdäck. I rapporten föreslås att användningen av dubbdäck begränsas. Av rapporten framgår vidare att en minskning av dubbdäcksanvändningen är samhällsekonomiskt lönsam.
Rapporten ledde till att tiden då det råder förbud mot dubbdäck ändrades. Även utländska personbilar och lätta lastbilar måste numera ha vinterdäck under den tid då vinterdäckskravet gäller. Sedan den 1 januari 2013 ska även tunga lastbilar, tunga bussar och personbilar klass II, det vill säga husbilar, med en totalvikt över 3 ½ ton ha vinterdäck eller likvärdig utrustning på fordonets drivaxlar när vinterväglag råder under den aktuella perioden.
Det är viktigt att åstadkomma en effektiv användning av vinterdäck när vinterväglag råder. Vinterdäck ska användas när det behövs. Man bör dock sträva efter att eliminera den negativa påverkan på människor och miljö av användningen. Krav på trafiksäkerhet måste således vägas mot vikten av minskade luftföroreningar. Dubbdäck bedöms i dag vara en källa till förhöjda partikelhalter, och Sverige har dömts av EU-domstolen för att ha överskridit partikelhalterna på ett flertal lokala platser i landet.
Det är viktigt med väl avvägda krav på minskade luftföroreningar utan att trafiksäkerheten riskerar att äventyras. Den möjlighet som i dag finns för kommuner att som en åtgärd för att komma till rätta med problem med höga partikelhalter meddela förbud mot trafik med fordon som har dubbdäck kan vara ett väl avvägt tillvägagångssätt för att hantera lokala miljöproblem.
Det finns även trafiksäkerhetsmässiga fördelar med dubbdäck. Framför allt minskar de risken för att föraren tappar fästet. Trafikverkets undersökningar visar att dubbdäcken har en signifikant betydelse för säkerheten, framför allt på landsväg, för äldre bilar utan antisladdsystem.
Trafiksäkerhetsriskerna av en minskad dubbdäcksanvändning i de större städerna är marginella enligt de studier som Transportøkonomisk institutt i Norge genomför på Trafikverkets uppdrag. Trafiksäkerhetseffekterna avtar också allteftersom nya bilar med modern säkerhetsutrustning och antisladdsystem introduceras och ersätter äldre bilar.
I budgetpropositionen för 2013 har regeringen inlett ett arbete med att utreda förutsättningarna för att ytterligare begränsa användningen av dubbdäck lokalt.
Herr talman! Bilbesiktningen avreglerades den 1 juli 2010. Bilbesiktningen på en konkurrensutsatt marknad kan utformas på ett sätt som gynnar konsumenterna samtidigt som högt ställda krav på trafiksäkerhet och miljökontroll uppnås. Transportstyrelsen, som har ett övergripande övervaknings- och tillsynsansvar över besiktningsmarknaden, följer och återrapporterar med täta intervall marknadsutvecklingen till regeringen.
Transportstyrelsens rapport rörande fordonsbesiktningsmarknaden 2012 visade även att den geografiska tillgängligheten fortfarande är god i hela landet. Antalet besiktningsstationer för lätta fordon har ökat med 16 procent från 232 till 270 stationer. Under 2012 tillkom även tre nya företag, och inget företag har lämnat marknaden.
Enligt Transportstyrelsens rapport har även konkurrensen ökat på marknaden, främst genom försäljningen av en tredjedel av AB Svensk Bilprovnings besiktningsstationer. Rapporten visar även att styrelsens tillsyn under 2012 pekar på att de företag som trätt in på marknaden för besiktning av lätta fordon håller en likvärdig besiktningskvalitet på sina förrättningar som AB Svensk Bilprovning.
Genom att avreglera bilbesiktningen har i dag även andra företag än AB Svensk Bilprovning rätt att utföra fordonsbesiktning, förutsatt att de godkänns av Swedac. För fordonsägare medför detta också nya och bättre möjligheter för service gentemot tidigare och ökad flexibilitet med bokning av tider som bättre passar kundens egen kalender. Servicen ökar, och verksamheten blir mer kundorienterad.
Herr talman! Jag ska också ta upp frågan om vägskyltningen. För många näringsidkare särskilt på landsbygden är det viktigt att få sätta upp en skylt som hänvisar till deras rörelse. Dock måste detta ske med viss ordning. I Sverige är det Väghållningsmyndigheten som hanterar ansökan om vägvisning till olika mål. Därmed är det inte riksdagens uppgift att besluta i frågor om vägskyltning.
Det måste dock vara lätt att få sätta upp en skylt som hänvisar till ens rörelse, och det måste kunna ske till ett rimligt pris. Det är därför bra om det blir en dialog med Trafikverket och vägskyltsansvariga om hur dessa tillsammans kan lösa frågan och göra det enklare att sätta upp skyltar.
Herr talman! Avslutningsvis vill jag yrka bifall till förslaget i betänkandet i dess helhet och avslag på samtliga reservationer.