Herr talman! Jag tycker att du kastar sten i glashus, Emma Henriksson.
Vi kan trösta oss med att regeringen agerar nu på grund av den rättspraxis som kommit, genom att stoppa tvåårsprövningar. Detta fenomen är känt sedan 2009, och det vet du precis lika väl som jag, Emma Henriksson. Din regeringsföreträdare på den tiden hade - ursäkta - samma budskap som du ger oss kritik för, nämligen att assistansen blir för dyr och att det finns fusk och oegentligheter. Med utgångspunkt från detta tycker jag att vi kan vara ärliga mot varandra och säga att detta är ett problem som vi inte har kunnat hantera under kanske tio års tid.
Jag invänder också mot att du använder ordet besparingar, Emma Henriksson. Du vet precis som jag detta är en rättighetslagstiftning, vilket innebär att det är en löpande räkning. Detta är inte något som regeringen har minskat i budgeten, utan det kommer att betalas ut vid varje årsslut när vi får kostnaden. Precis så är det. Det innebär att myndigheten gör bedömningen av vilka behov som finns, och sedan betalar staten kostnaden.
Kör med den retoriken på något annat sätt; detta är inte sjyst. Det finns ingenting som heter besparingar.
Det är en komplex lagstiftning som har varit ihålig. Det har varit känt nästan sedan lagen tillkom. Men varför har man inte gjort någonting tidigare? Nu försöker regeringen i alla fall att angripa detta.
Låt oss se vad utredningen som kommer om ett par veckor visar när det gäller konsekvenserna av domarna.