Herr talman! Jag ska försöka hålla mig ganska strikt till vår syn på detta betänkande och de motioner som föreligger.
Det finns i dag en majoritet för två tillkännagivanden. Det ena handlar om att det behövs ett helhetsgrepp om funktionshinderspolitiken, och i det andra uppmanas regeringen att återkomma till riksdagen med förslag som innebär att alla personer med funktionsnedsättning som har beviljats en insats också ska ha rätt att själva välja utförare. Detta är tillkännagivanden som vi står bakom och tycker är bra.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Nationellt mål och inriktning för funk-tionshinderspolitiken
Många motioner i detta betänkande avstyrks eftersom det är utredningar på gång och pågår ett stort beredningsarbete. Därför tror jag att vi kommer att få all anledning att diskutera dessa saker igen framöver när vi har utredningen på bordet och konkreta förslag att ta ställning till.
När det gäller rätten till valfrihet för brukare menar vi att den rätten till viss del sätts ur spel. Personer som har ett assistansbehov som överstiger 20 timmar per vecka för grundläggande behov får hjälp med detta via Försäkringskassan. De får alltså en timersättning som är uträknad enligt en schablon. Men personer vilkas behov understiger 20 timmar per vecka får hjälp via kommunen. Kommunen bestämmer då själv timersättningen. Detta leder inte sällan till att timersättningen är alldeles för låg och inte räcker för att anlita någon annan assistans än den som kommunen har. Vi menar att valfriheten då sätts ur spel.
Vi menar att ersättningssystemet behöver ses över för att det ska kunna se likadant ut i alla kommuner. För oss är det viktigt och centralt att det ser likadant ut i hela landet. Det ska inte spela någon roll var man bor. Det är inte rimligt att personer som har ett behov som överstiger 20 timmar får ersättning utifrån en schablon, medan personer som har ett behov som understiger 20 timmar får ersättning utifrån vad kommunen har bestämt. Det kan alltså skilja från kommun till kommun, och det tycker vi inte är rimligt. Därför yrkar jag bifall till reservation 10.
Jag har samma inställning när det gäller hjälpmedel. Vi vill också här verka för valfrihet och underlätta vardagen för personer som har behov av hjälpmedel. Systemet för hjälpmedel behöver helt enkelt ses över, så att tillgången till hjälpmedel är likvärdig i hela landet. Vi anser att det bör finnas en myndighet som får i uppdrag att arbeta fram nationella riktlinjer för hjälpmedel för att det ska säkerställas att hjälpmedel erbjuds på lika villkor i hela landet och utifrån en nationell prissättningsmodell.
Vi menar också att hälso- och sjukvårdslagen bör förtydligas när det gäller hjälpmedel för normala fritids- och rekreationsaktiviteter.
Herr talman! Ett annat viktigt hjälpmedel är ledarhundar. I dag är det en stor brist på ledarhundar till synskadade, och väntetiden kan vara över tre år. Vi menar att regelverket som gäller för att man ska få en ledarhund bör ses över. Om jag har förstått det rätt måste man enligt lag vara 18 år för att kunna få en ledarhund. Det kanske finns anledning att se över om det är så vi vill ha det.
Ledarhundar är i tjänst under en viss tid, och trots att man vet att en hund ska gå i pension är det inte möjligt att i förebyggande syfte ställa sig i kö för att få en ny hund. Detta menar vi bör ses över. När man har format hela sitt liv utifrån de förutsättningar man har och hunden sedan går i pension är det inte rimligt att man måste vänta kanske upp till tre år innan man får en ny med den isolering som det kan innebära.
Det är också viktigt att vi försöker sänka trösklarna för funktonsnedsatta så att de kan komma i arbete. Antalet arbetslösa bland funktionsnedsatta är stort. Var fjärde arbetslös i Sverige har någon form av funktionsnedsättning. Det innebär att man kanske inte alltid kan ta ett reguljärt jobb och jobba fullt ut.
Sverigedemokraterna har sedan länge motionerat om att det ska införas någon form av flexjobb. Om man har nedsatt arbetsförmåga innebär det att man med ett flexjobb kan jobba 100 procent av sin individuella arbetsförmåga och få en lön på 100 procent. Arbetsgivaren betalar naturligtvis bara för den tid som man faktiskt har arbetat, och staten tillskjuter resten av pengarna.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Nationellt mål och inriktning för funk-tionshinderspolitiken
Flexjobb har funnits i Danmark sedan 1998, tror jag, och där har det fungerat mycket bra. Tanken med flexjobb tycker jag är alldeles ypperlig. Flexjobb innebär, som jag sa, att man jobbar utifrån det som man kan. Arbetsgivaren betalar utifrån det arbete som har utförts, och sedan tillskjuter staten resten.
Jag är medveten att det pågår ett sådant arbete. Det tycker vi är positivt, eftersom det finns ett stort behov av flexiblare insatser för att möjliggöra för personer med funktionsnedsättning att komma i arbete.
En annan grupp som kan behöva lite extra stöd för att komma i arbete är personer i behov av teckentolk. Det bidrag som i dag finns för arbetsgivare att söka är väldigt begränsat, och det är fortfarande administrativt krångligt. Därför är vi glada att regeringen i april beslutade att ge en utredare i uppdrag att förbättra detta och se över behovet av flexiblare möjligheter för personer med funktionsnedsättning så att de kan få ett jobb - eller åtminstone behålla det arbete de har.
För att kunna förflytta sig så att man faktiskt kan ta sig till sitt arbete är det viktigt att även andra funktioner fungerar. Därför vill vi se en bred utredning som ser över olika insatser när det gäller funktionsnedsattas möjligheter att förflytta sig. Det handlar till exempel om kollektivtrafiken, färdtjänsten och inte minst bilstödet, som vi har talat om här. Man ska se över detta och titta på hur det kan kompletteras och samverka med hjälpmedel, parkeringstillstånd, ledsagning med mera.
Herr talman! Så här i jultider har jag nu presenterat Sverigedemokraternas önskelista rörande just detta betänkande, men jag kan säga att önskelistan i övrigt är bra mycket längre än så här. Den här listans röda tråd handlar dock om att underlätta människors vardag och inte minst underlätta för dessa grupper att ha någon form av sysselsättning. Ledarhund, teckentolk, ledsagning, olika typer av hjälpmedel och färdtjänst är exempel på saker som möjliggör för människor att komma ut i arbete och vara en del av samhället, komma ut på fritidsaktiviteter eller annan sysselsättning - helt enkelt leva ett så självständigt liv som möjligt.
Herr talman! Jag yrkar bifall till reservationerna 10 och 17. Jag vill dessutom passa på att uppmärksamma kammaren på att vi sverigedemokrater även kommer att stödja reservation 7 i voteringen. Jag sa i utskottet att vi ville avvakta den gemensamma skrivning som skulle göras. Därefter har jag varit lite dåligt uppmärksam, så jag har inte stött den reservationen. Vi kommer dock att stödja den i voteringen. Mitt slarv gör inte att majoritetsförhållandena förändras, men jag ber om ursäkt för den missen.