Herr talman! Jag skulle önska att Fredrik Malm hade samma engagemang och blev lika exalterad över att prata om etableringens möjligheter som han blir när han pratar om kollektivavtal och svensk fackföreningsrörelse.
Det är dock ingen överraskning, och det är inte första gången jag hör att Fredrik Malm ogillar den svenska modellen och svenska kollektivavtal. Det märkte vi inte minst här i kammaren i förra veckan när en majoritet av ledamöterna sa att kollektivavtal är onödiga och ett hinder.
Det jag egentligen vill fråga Fredrik Malm är vad det inhumana är i att låta människor få utbildning. Vad är det inhumana i att låta människor omfattas av den trygghet, ordning och reda som svenska kollektivavtal ger? Varför ser Fredrik Malm en fördel med att vi låter en grupp människor jobba under andra villkor och förutsättningar än övriga på svensk arbetsmarknad? Menar Fredrik Malm att ordning och reda på svensk arbetsmarknad över huvud taget inte skulle behövas, eller menar han att de nyanlända, de som har en annan bakgrund, ska ha ett annat regelverk? Skulle det vara humant?