Herr talman! Jag noterar att ni i Vänsterpartiet går till storms mot den politik som man menar ska slå sönder en etablering, för att därefter avsluta anförandet med att yrka bifall till utskottets förslag.
Det kanske ska poängteras för Christina Höj Larsen och Vänsterpartiet att ni deltar i budgetsamverkan med regeringen. Ni står bakom budgeten. Det betyder att ni står bakom att man nollar budgeten för familjeåterförening, till följd av den lagstiftning riksdagen antog den 20 juni.
Om ni i Vänsterpartiet ska stå här i talarstolen och säga att alla ska få permanenta uppehållstillstånd och att vi ska ha en helt annan migrationspolitik, varför sitter ni då i förhandlingar med regeringen om budgeten? Förklara gärna för mig hur det ska gå till! Ni är ju med på en statsbudget som innebär den hårdaste asyl- och flyktingpolitik Sverige någonsin har haft, i alla fall i modern tid.
Det andra, herr talman, är att Christina Höj Larsen säger att det som krävs inte är sänkta trösklar utan öppna dörrar. Men det är svårt att öppna en dörr om det är en tröskel i vägen, så att säga. Då kanske man behöver hyvla ned den tröskeln en aning.
Christina Höj Larsen säger i talarstolen att sänkta trösklar, som Alliansen ofta använder som vokabulär, är en omskrivning för lägre löner, men det behöver det inte alls vara. Det kan också handla om sådant som vi från det gemensamma subventionerar för att sänka trösklar, till exempel RUT-avdrag. Det är ett utmärkt sätt att sänka trösklarna till arbetsmarknaden. Men det innebär inte lägre lön för människor.
Jag har förstått att Vänsterpartiet till varje pris vill undvika en ökad lönespridning. Jag förstår er argumentation för detta även om jag inte delar den. Men jag kan för mitt liv inte förstå varför Vänsterpartiet motsätter sig sänkta trösklar som inte innebär lägre löner.