Herr talman! Désirée inledde med att kritisera mina glasögon. Jag har läst betänkandet. Det som jag åberopade var det som majoriteten har skrivit i texten och som jag hoppar högt av för att jag ser att det inte finns någon framförhållning och vidareutveckling. Man har ingen vilja när det gäller arbetsmiljön och det fortsatta arbetet för företagshälsan. Det gör mig djupt upprörd och oroad.
Désirée började med att återge mycket text från betänkandet. Det behöver inte vara något fel i det sammanhanget. Men man har gått igenom historien och säger att man har kommit långt. Men vill man inget ytterligare? Nej, tydligen inte, eftersom man tar bort resurserna. Man tar bort resurserna för Arbetsmiljöverket eftersom man drastiskt drar ned dem i budgeten. Därmed försämrar man möjligheten för skyddsombuden att driva på lokalt och regionalt skyddsarbete, vilket får genomslag på en rad olika håll. Det gör naturligtvis att jag blir upprörd. När arbetsmiljöinspektörerna blir färre, vilket blir effekten när man drar ned resurserna, påverkar det förhållandena inte minst ute på de små arbetsplatserna. Det här går inte riktigt ihop. Det blir moment 22, Désirée.
Det är bra att det blir fler jobb. Det visar Ams i dag, och det gläder jag mig åt. Men att i ett läge med en högkonjunktur dra ned resurserna för arbetsmiljöarbete och förebyggande hälsovård hänger inte ihop. Jag kan inte se det annorlunda än att det är ett ointresse för dessa frågor. Désirée måste förklara för mig om jag inte gör rätt tolkning.