Herr talman! För alliansens räkning ska jag försöka ge svar när det gäller de olika motionsområden som behandlas i betänkandet.
Jag tycker att Sylvia Lindgren lite grann har läst betänkandet med socialdemokratiska glasögon som hon nog behöver putsa lite grann. Flera av Sylvia Lindgrens angrepp på majoriteten och på texten i betänkandet är helt enkelt felaktiga. Sylvia, du utelämnar viktiga punkter där vi har gett svar när det gäller de olika motionerna.
Alliansen gick till val på att bryta utanförskap, vilket innebär att fler ska komma in i arbetsgemenskap med andra. Vi ska självklart ha en god arbetsplats som ger utveckling och stimulans för de olika individerna. Därför är arbetsmiljöarbetet av stor vikt, också för att minska ohälsan i samhället.
Under början av 1900-talet handlade arbetsmiljöfrågorna oftast mer om arbetarskydd, att skydda arbetstagarna från fysiska skador. I dag har vi kompletterat den här bilden. Arbetsmiljölagen har förändrats, och vi pratar mer om den psykosociala arbetsmiljön, vilket innebär att arbetsmiljön också ska ge den enskilda arbetstagaren personlig utveckling.
Det vida arbetsmiljöbegreppet innefattar således psykiska, fysiska och medicinska förhållanden. I arbetsmiljöarbetet har det förebyggande arbetet för att minska ohälsa och olycksfall blivit alltmer viktigt. Därför har företagshälsovården fått en alltmer betydande roll. Arbetsgivaren har också under 90-talet fått ett utökat ansvar för arbetsmiljön och ansvar för att utbilda personal i arbetsmiljöfrågor.
När arbetsmiljöbegreppet vidgats har namnet på tillsynsmyndigheten bytt namn från Arbetarskyddsstyrelsen till Arbetsmiljöverket. År 2001 antogs en föreskrift om det systematiska arbetsmiljöarbetet, vilket innebär stora krav på arbetsgivaren att arbeta förebyggande på alla arbetsmiljöområden. Det ska ske genom ett cykliskt arbete med planering, genomförande och uppföljning av arbetsmiljön ute på arbetsplatserna. I det arbetet, står det i föreskrifterna, ska både skyddsombud och arbetstagare ingå. Det är starkt reglerat vad arbetsgivarna måste uppfylla.
Skyddsombuden har en viktig uppgift och kan vid vissa tillfällen till och med stoppa verksamheten på en arbetsplats om det oundgängligen är nödvändigt för arbetstagarens hälsa. Den så kallade stopplikten är ett viktigt instrument i det lokala arbetet med att övervaka miljön. Skyddsombuden är också registrerade hos Arbetsmiljöverket och kan alltid få stöd och vägledning eller anmäla missförhållanden på arbetsplatsen.
Men i första hand ska det lokala arbetsmiljöarbetet ske, det skulle jag vilja betona, i samverkan mellan arbetstagare och arbetsgivare genom så kallade arbetsplatsträffar. Det ska först ske på väldigt lokal nivå. Därutöver ska det på arbetsplatser med fler än 50 arbetstagare finnas en skyddskommitté, där viktiga frågor kring förändringar i arbetsmiljön ska tas upp liksom anmälningar av arbetsskador.
För arbetet med att följa arbetsmiljöarbetet och göra skyddsronder finns det olika checklistor, som nämns i olika motioner. Det finns olika checklistor att tillgå hos Arbetsmiljöverket och via nätet. Många använder dessutom företagshälsovården för att göra olika enkäter och arbetsmiljöundersökningar för att följa upp arbetsmiljön.
Den förra regeringen tillsatte år 2004 en utredning som skulle se över delar av arbetsmiljölagen. För övrigt har den förra regeringen tillsatt väldigt många olika utredningar om ohälsa, arbetsmiljö, företagshälsovård. Men väldigt lite konkret har egentligen skett.
Det är sanningen om den förra regeringen.
Hur som helst har syftet med utredningen, som tillsattes 2004, varit att se om parterna genom kollektivavtalet kan reglera vissa delar av lagstiftningen om systematiskt arbetsmiljöarbete och rehabilitering. Utredningen ska också se över samverkansbestämmelserna och överväga effekterna av att stärka möjligheterna för skyddsombud att agera till förmån för anställda i exempelvis bemanningsföretag - de har ju ökat under den senaste tiden.
Slutbetänkandet på det området kommer att lämnas den 15 juni i år, så vi avvaktar det.
Arbetsmiljöverket har regeringens och riksdagens uppdrag att bland annat se till att arbetsmiljö- och arbetstidslagstiftningen följs. De ska också mer i detalj reglera vad som ska gälla på arbetsmiljöområdet. De för statistik över arbetsskador, utför inspektioner och så vidare.
Arbetsmiljöverket har visserligen i det här årets budget fått minskade anslag, men det beror delvis på att det tidigare var stora kraftigt ökade anslag under 2000-talet. Det kom 160 miljoner kronor under en treårsperiod. Frågan är om man kunde utnyttja alla de resurserna med en så snabb ökning. Med de 638 miljoner kronor som vi i alliansen lägger på Arbetsmiljöverket är vi övertygade om att vi kan få en god tillsyn av arbetsmiljön. Uppdraget är att tillsynen ska inriktas mot de arbetsställen som har störst risk för ohälsa och olycksfall.
Herr talman! Flera av motionsyrkandena berör de områden som redan är reglerade i lagar och förordningar och där regeringen nu gör en översyn. Därför finns det inte anledning att tillstyrka de motioner som föreligger i betänkandet.
Jag skulle också vilja nämna något om företagshälsovården. Den har utretts otaliga gånger under den förra majoriteten. Enligt arbetsmiljölagen ska en arbetsgivare svara för att den företagshälsovård som arbetsförhållandena kräver finns att tillgå. Det ska vara en oberoende expertresurs inom områdena arbetsmiljö och rehabilitering, således inte en sjukvårdande insats, vilken sköts av den ordinarie hälso- och sjukvården.
I dag finns en företagshälsovård i konkurrens. De samverkar med både arbetsgivare och sjukvården. Arbetsgivaren får alltså betala för varje besök på företagshälsovården, varför det ska vara arbetsrelaterade insatser. Det kan handla om förebyggande insatser men också om insatser för att få arbetstagare åter i arbete genom en rehabiliteringsinsats. Många arbetsgivare tillhandahåller regelbundna hälsokontroller via företagshälsovården men också olika former av friskvårdsinsatser. Majoriteten av Sveriges arbetstagare har tillgång till företagshälsovård. 25 procent av alla sysselsatta kvinnor och 30 procent av alla sysselsatta män har under det senaste året fått del av någon insats från företagshälsovården. Företagshälsovården har en viktig roll, och regeringen har enligt budgetpropositionen för 2007 uttalat att man avser att återkomma med åtgärder för att stärka och utveckla företagshälsovården. Majoriteten i utskottet vill därför avvakta innan eventuella förändringar föreslås.
I betänkandet tas en del motionsyrkanden avseende ensamarbete upp. Med ensamarbete avses vanligtvis arbete som arbetstagare utför i fysisk eller social isolering från andra människor. Ett motionsyrkande från oppositionen tar upp frågan om nattarbete och brottsförebyggande arbete. Det är onekligen så att nattarbete kan innebära risker för arbetstagaren. Det här är dock avvägt i den skyddslagstiftning som redan finns. Arbetsmiljöverkets föreskrifter och anvisningar om ensamarbete och den lagstiftning som finns vad gäller hot och våld i arbetslivet ska följas. Vi anser därför inte att det behövs några förändringar i dag på det området.
Herr talman! Betänkandet tar också upp flera olika frågor som rör mobbning och diskriminering i arbetslivet. Vi kan konstatera att i den arbetsrättsliga lagstiftningen finns tydligt uttalat vad som gäller för kränkande särbehandling; likaså gäller diskrimineringslagstiftningen som ska motverka diskriminering på grund av ålder, kön, religion, funktionshinder, etnicitet och sexuell läggning.
De olika diskrimineringslagarna ska nu samordnas till en gemensam lagstiftning, och de olika ombudsmännen ska slås samman till en myndighet. Vi inväntar där en proposition som kommer under 2007.
Regeringen har också tillsatt en arbetsgrupp inom Regeringskansliet med uppgift att se över vilka åtgärder mot diskriminering på grund av sexuell läggning som kan behövas under mandatperioden.
När det gäller äldre i arbetslivet finns i dag utökade möjligheter att delta i arbetslivet högre upp i åldern än tidigare. För att många ska klara det krävs flexibilitet vad gäller arbetstider. Detta kan arbetsmarknadens parter reglera i kollektivavtal.
Alliansen har också tagit fram stöd till personer som är arbetslösa och över 55 år. En arbetsgivare som anställer en person som är 55-plus och som har varit arbetslös i ett år till exempel slipper i två år betala arbetsgivaravgifter, vilket uppmuntrar äldre till att fortsätta sin anställning under en längre period.
Vi anser att den diskrimineringslagstiftning som finns på området och de förändringar som görs när det gäller olika åtgärder på det här området är tillräckliga. Därför avstyrker vi motionerna på det området.
Herr talman! Avslutningsvis tar flera motioner i betänkandet upp arbetstidsfrågor. Arbetstidsfrågan har - det kan man läsa i betänkandet - utretts många gånger under den förra regeringen. I betänkandet konstaterar vi att det inte har lett till några lagstiftningsåtgärder.
På stora delar av arbetsmarknaden regleras arbetstidsfrågorna i centrala kollektivavtal. Undantag och avvikelser får göras endast under förutsättning att det inte innebär att mindre förmånliga regler ska tillämpas för arbetstagarna än vad som följer av arbetstidsdirektivet. Vid sidan av själva arbetstidslagen om 40 timmars arbetsvecka finns den lagstadgade semestern på fem veckor och rätten till föräldraledighet. Ytterligare arbetstidsförkortning har därefter genomförts genom överenskommelser i kollektivavtal för betydande delar av arbetsmarknaden.
Det som i dag diskuteras är hur vi ska kunna öka flexibiliteten i arbetet och att arbetstagare ska kunna få större inflytande över sin arbetstid. Där det är möjligt ska det naturligtvis uppmuntras, liksom möjligheten att gå ned i arbetstid när man så önskar. Men det betyder inte att vi vill minska den totala arbetade tiden. Snarare behöver vi med tanke på den demografiska utvecklingen arbeta fler timmar framöver för att kunna klara framtidens krav och behov. Inom EU diskuteras i Lissabonprocessen hur andelen arbetade timmar ska kunna öka. Slutligen finns det enligt Arbetslivsinstitutet inget stöd i forskningen för att den medicinska hälsan förbättrats genom de arbetstidsförkortningsförsök som gjorts hittills. Vi anser att det rådande förhållandet mellan lag och kollektivavtal ska behållas på arbetstidsområdet. Vi noterar också att arbetstidsfrågan ingår som en del i den pågående avtalsrörelsen på arbetsmarknaden.
Herr talman! Vi har ett stort antal motioner som har behandlats i betänkandet. Vi har till stora delar en bra lagstiftning på arbetsmiljöområdet och vi har antidiskrimineringslagstiftningen. Detta svarar redan mot det motionerna föreslår. Jag har här försökt att svara på hur vi i alliansen ser på dessa olika frågor.
Jag yrkar avslag på motionerna och bifall till utskottsmajoritetens förslag i betänkandet.
I detta anförande instämde Annika Qarlsson (c) och Tomas Tobé (m).