Herr talman! Alliansen har sagt att jobb, jobb, jobb är det viktiga. Det kan jag i stora delar mycket väl hålla med om. Men det som alliansen tycks glömma är att man ska ha ett jobb att gå till, att man ska trivas på jobbet, att man inte ska bli skadad, att man inte ska bli mobbad etcetera.
Där har alliansen ingen politik. Det är beklagligt. Jag trodde att vi skulle kunna vara överens om att det ska vara skojigt att gå till jobbet, att man ska få stimulans och att man ska kunna utvecklas. Man ska inte slita ut sig, och man ska kunna vara nöjd när man går hem. Man ska alltså ha fått stimulans, och man ska kunna ha bidragit med något.
Den verkligheten tycks alliansen liksom inte förstå. Men här i debatten har alliansen börjat förstå. Plötsligt har man börjat stryka sig på talarlistan, så nu finns det bara en person från alliansen som ska gå upp och svara på alla frågor. Det är inte ministern, utan det är Désirée Pethrus Engström. Det är bra gjort av henne. Men det visar på en stor brist i alliansens politik när man inte ens vill gå upp och ta debatten.
Många av frågorna ingår även i budgeten. Jag ska inte upprepa de många förslagen i vår budgetmotion i höstas. Det gäller då till exempel Arbetsmiljöverket och de nedskärningar som alliansen där gör. I stället ska jag ta upp några nya punkter som vi inte berörde i budgetdebatten i december.
Även om man utgår från att det ska vara roligt på jobbet och att folk inte ska skada sig etcetera kan saker hända. Då måste det finnas någon som kan vara skyddsombud, som kan ha tid och möjligheter att kontrollera att arbetsmiljön på arbetsplatsen är bra. Därför måste vi ge både regionala skyddsombud och lokala skyddsombud förutsättningar att verka. Det gäller också att skyddsombud kan få tillträde till arbetsplatser där det till exempel inte finns någon facklig organisation. De arbetsplatserna är lika viktiga.
Vi ska utgå från att arbetsgivaren är god och vill väl. Men det är, tyvärr, inte så på alla arbetsplatser. Därför måste vi ha en skyddsmekanik för detta. Då är det väldigt viktigt att vi satsar på lokala och regionala skyddsombud.
På samma sätt är det med företagshälsovården som också är en väldigt viktig fråga som man inte får glömma. Förra mandatperioden gjorde s, v och mp rätt stora satsningar på företagshälsovården. Vi lade mycket pengar framför allt på företagshälsovårdsutbildningen. Det borde också ligga i arbetsgivarens intresse att se till att människor inte blir sjuka på arbetsplatsen. Det måste vara en mardröm för varje arbetsgivare att se att personal blir sjuk men inte på grund av brutet ben under en semestervecka i Åre utan faktiskt på arbetsplatsen. För varje arbetsgivare måste det, som sagt, vara en mardröm. Därför måste man också satsa på det förebyggande och på en bra företagshälsovård som på ett tidigt stadium upptäcker förslitningsskador och stressymtom så att arbetsgivaren har en chans att rätta till innan problem inträffar.
Var finns alliansens politik på detta område? Vem ska göra detta? Ingen! Detta lämnar alliansen åt sitt öde. Man bryr sig helt enkelt inte.
Sedan har vi ensamarbetet. Jag är lite av ensamvarg och tycker att det är rätt roligt att jobba ensam. Men det är det lätt att säga när man sitter vid ett skrivbord och skriver på datorn, för risken att datorn attackerar en är inte så stor. Däremot finns det ganska många arbetsplatser i Sverige där man är utsatt. Det kan gälla 7-Eleven, vägkrogar, kvällsöppna bemannade bensinstationer etcetera. Det kan också gälla poliser, väktare och andra yrkesgrupper. Dessa är utsatta i jobbet. Det förekommer både hot och väpnade rån. Vid lunchtid i dag var det ett väpnat rån mot en juvelerarbutik i Göteborg.
Den personal som jobbar på sådana ställen är väldigt utsatt. Därför är det viktigt att vi försöker begränsa ensamarbetet. Till exempel måste det vara två på arbetsplatsen så att man kan hjälpas åt. Det kommer naturligtvis att kosta för arbetsgivaren. Men det är det kanske värt om man slipper få personal som känner sig stressad och inte orkar med och som sedan blir sjuk. I värsta fall blir man kanske till och med rånad på arbetstid.
Var finns alliansens politik på detta område? Den lyser verkligen med sin frånvaro. Vi i Miljöpartiet menar att det kan vara nödvändigt att lagstiftningsvägen göra något åt det här problemet. Jag hoppas att alliansens företrädare har något svar när det gäller dessa frågor.
Vi i Miljöpartiet vill också lyfta fram arbetstidsfrågan. Visst är det viktigt att ha ett arbete att gå till. Men för många människor är det också en plåga att behöva vara på arbetsplatsen så pass länge som det kan vara fråga om. Man orkar inte med det. Eller också har man kanske andra prioriteringar i livet och vill få livspusslet att gå ihop.
Möjligheten att ha kortare arbetstid borde vara självklar. Det gäller också rätten till heltid lagstiftningsvägen men också möjligheten för den enskilde att ha kortare arbetstid än den lagstiftade.
Vidare tror vi att det kan vara nödvändigt att sänka normalarbetstiden till sex timmar i stället för att ha åtta timmar. Vi tror att utrymmet i Sverige är så pass stort att vi kan jobba mindre och i stället göra andra saker - framför allt för att hälsan förbättras och för att sjukdomarna minskar.
Det finns väldigt många i Sverige som jobbar så pass mycket att de blir sjuka. Det kan inte vara en riktig politik att gå på den linjen. En generell arbetstidsförkortning är en möjlighet i framtiden som man måste se. Vi i Miljöpartiet vill naturligtvis genomföra det redan i morgon. Men vi har inte majoritet här i riksdagen så vi får fortsätta att slåss för den politiska reformen ett tag till, skulle jag tro.
Något som man kanske hade hoppats på att vi skulle kunna få en majoritet för är inflytande över arbetstidens förläggning, det vill säga att man i större utsträckning ska kunna välja när man vill arbeta. Det är inte minst viktigt för småbarnsföräldrar som har svårt att få livspusslet att gå ihop. Där är det väldigt viktigt att ha möjlighet att flexa lite grann och att lägga arbetstiden så som man behöver kunna göra.
En modell kan vara den modell som under senare år har utvecklats väldigt mycket, 3:3-modellen som prövats på flera ställen. Man jobbar intensivt några dagar. Sedan är man ledig några dagar. Man jobbar lite annorlunda jämfört med gängse arbetstid från kl. 7 till kl. 16 måndag till fredag. Det här borde många arbetsgivare tycka är intressant att lyfta fram. Till exempel utnyttjas maskinutrustningen i en fabrik på ett annat sätt om maskinerna är i gång även under helger och inte allting behöver stängas ned.
Vi i Miljöpartiet tycker att arbetsmiljöfrågorna är mycket viktiga och har många motioner om dessa. Men för tids vinnande yrkar jag, herr talman, bifall bara till de fyra reservationer som vi har tillsammans med s och v. Det gäller då reservationerna 3, 5, 6 och 12. Övriga instämmer vi givetvis i, men för tids vinnande nöjer vi oss, som sagt, med detta.